Vi skriver 24 februari i kalendern och temperaturen verkar börja krypa uppåt. Snart, ganska snart är det nog dags att fundera på att lossa på presseningen och börja med vårrustningen. Det är nästan så att jag längtar efter att vaxa, polera och bottenmåla.
Mest längtar jag dock till sjösättningen och ännu lite mer till första helgen ute… Frågan är om årets premiärhelg slår förra årets. Det var inte många fel på den. Förutom att den 20 april kanske var i senaste laget enligt våra mått mätt.
10% av fotoutmaningen gjord i och med detta inlägg. Det hade jag aldrig trott när jag började. Förra året gav jag upp ganska snabbt. Kanske för snabbt…
På fönsterbrädan i vardagsrummet har jag en lite kristalldosa och i den förvarar jag ”minnen”. Minnen från Säby i Danmark och från den där stranden som är helt av snäckor.
Jag tänker sommar. Jag tänker segling, Jag tänker underbara lediga dagar. Minnen i en lite dosa. Bara att öppna och titta på när andan faller på.
Inser att jag börjar längta efter sjösättning nu 🙂
Får man tycka att årets båtmässa var lite tråkig? Jo, det får man nog.
Alldeles för få segelbåtar och även om den nya Bavarian var fin så var det inget direkt som lockade. Ja – jag skrev att Bavarian var fin 🙂 Riktigt trevlig till och med. Till skillnad från den nya Jeanneaun som inte föll mig i smaken alls. Tur att det finns olika smaker och vår egen Jeanneau gillar jag ju och det är väl huvudsaken.
Det som jag tyckte var mest intressant var nog ändå Astrakan. Astrakan är en segel…eh…vagn…lådbil och har seglats genom Nevadaöknen i USA. 
Veteran- och träbåtsutställnigen var också bra och där luktar det så gott och man blir så fascinerad över båtbyggandet i sig. Riktiga konstverk var båtarna där. Både de som höll på att byggas men även de riktigt gamla renoverade träbåtarna.
Nej, något större intryck gjorde inte årets båtmässa men det var ändå kul att ha varit där. Dessutom var det ju billigare att köpa mattan till tvättstugan med mässpris än via nätet. Och då har vi räknat in både diesel och inträdet också 🙂
Många ”snören” är det på en segelbåt… fast det här är inte en segelbåt. Det är en segel…eh…vagn…lådbil. Det är en Astrakan. Sen heter det ju inte snören på en båt – det vet väl alla!
Just nu kan man se segel…eh…vagn…lådbilen på Båtmässan i Göteborg. Där såg jag den igår.
Det är nästan en tradition. Ja, ok – det ÄR en tradition och dessutom det allra första vårtecknet. Båtmässan i Göteborg. Alltid i början av februari och ungefär samtidigt som jag börjar längta till sjösättning och den allra första helgen ute med båten.
I år har vi velat lite fram och tillbaka. Ska vi åka dit, eller inte? Oftast har vi haft något vi ska titta lite extra på och kanske till och med passa på att köpa när det är mässpriser. För så är det. Allt som det står båt framför är dyrt. Emellanåt snuskigt dyrt. Efter förra årets megainvestering i båten med både motorbyte och installation av bogpropeller är det inte aktuellt att öppna plånboken så stort i år men det är klart – ett besök måste vi ju få till.
Så – nu är vi på väg. En vardagkväll och inte så värst många timmar att gå där men ändå tillräckligt för att insupa lite vår. Och självklart ska jag handla.
Vad jag ska köpa i år? Ja, inget till båten. Nej – det ska bli en Devlonmatta. Är så innerligt trött på blöta golv. Hoppas nu bara att den är bra. Någon som vet?
en lisa i livet 