Förstår inte det här riktigt men idag fick jag för mig att baka igen.
Riktigt lussekatter. Så som de ska se ut enligt mig.
Vad är det som händer? Börjat jag bli huslig på äldre dar?
Lite ovant är det allt…
Bättre sent…
Ljusår efter alla andra har maken och jag nu hittat serien BRON. Nu är kvällarna en bra bit in på våren räddade. 20 avsnitt/säsong och om jag förstår det hela rätt finns det fyra säsonger.
Bara 76 avsnitt kvar alltså.
Den som spar han har…
Äntligen lite julkänsla
Först julbord med jobbet i fredags. Sedan middag med jultema hos goda vänner på lördagen för att sedan toppa med lucia- och adventsmys hemma på söndagkvällen. Nu luktar det till och med jul hemma och jag har haft årets husliga dag.
Det där med att vara huslig är inte min grej men idag bjöd jag på massa egengjorde godsaker. Ibland förvånar man till och med sig själv.
Saffransbullar med mandelmassa, pepparkaka med parmesan, smördegsknyten med dadlar, valnötter och ädelost, laxröra på pepparkakor, baconlindade dadlar och massa tyskt julgodis. Jag somnar inte hungrig idag…
Men det har varit massor av frisk luft också. Det blir lätt så med hund i huset. Två skogspromenader hann jag med. En i lördags och en idag. Härligt skönt och att se Philip springa lös och vara lycklig gör mig glad.
Vi blev rekommenderade att vänta i sex månader med att släppa honom men nu gör vi det även om det bara gått tre och en halv månad. Och han är jätteduktig och håller kanonbra koll på oss.
Julklappshysteri?
Är det bara jag som tycker att det känns som att det där med julklappar gått överstyr?
Bl a hör jag om att det kan låta såhär: Jag önskar mig…
– xxx (väldigt konkret och specificerat ända in på var xxx kan köpas och med ett förtydligande om att yyy är snarlik men det är inte det man önskar sig)
– Pengar (för då kan jag köpa vad jag själv vill ha)
Jag tror att det räcker som exempel…
Det är ju nästan så att man inte vågar köpa något alls av rädsla att det blir fel. Där känner jag nog att gränsen är alldeles framför näsan.
Jo, jag vet, jag har gått i samma fälla och det stör mig. Jag önskar mig saker och vet att om jag inte får det jag önskat mig tänker jag att jag kan köpa det själv. Är det kanske där dilemmat ligger? Att vi själva köper det vi vill ha typ när vi vill ha det. Ja, inte allt. Vissa saker är såpass dyra att vi tänker till och väntar/sparar till det. Men är det ok att önska sig sådana saker?
Vad är EGENTLIGEN tanken med julklappar? Är det inte glädjen att få ge och säger vi alltså idag att det finns ett pris och en instruktion för den glädjen? Och vems glädje pratar vi om? Inte är det glädje alla känner när man rusar runt/surfar runt och undrar om det man kommer att ge kommer att falla i god jord. Kanske överdriver jag men jag tror ändå att det ligger lite i det jag tänker.
Bekymmer kring julklappar pratas det mycket om just nu. Hur tänker du? Jag är hemskt nyfiken. För inte är det väl julklapparna som är det viktigaste i jul??
Lugnet har lagt sig
Det har stormat sedan i fredags och det med besked. Över 44 m/s är helt klart i den kategorin.
Philip har inte riktigt gillat alla ljud från utsidan och vandrat omkring nattetid. Inatt kommer han sova lugnt för nu är det stilla igen.
Och även om jag gärna hade stått längst ut på Marstrand när det stormade är vackerheten från idag oerhört välkommen. Snart blåser det nog igen…
en lisa i livet 