en lisa i livet

Vad heter extended family på svenska?

Publicerat den 7 oktober, 2011 av en lisa i livetLämna en kommentar

Hon går som dotter i huset, hon som äldsta dottern lärde känna 1995. Ett par år senare var det Mellandottern som hamnade i samma klass som henne, de har hängt ihop sedan dess och hon har fortsatt att finnas där. Ibland ses vi mer sällan och ibland oftare.

Ikväll dök hon upp och som vanligt var det lika kul att träffa henne. Lite konstigt är det att de är vuxna nu, tjejerna. Jobbar eller pluggar… Vad hände med tiden liksom? Ännu konstigare är det kanske att jag är stolt även över henne men så är hon nästan som en dotter.

Att hon vill umgås med oss en fredagkväll tar jag som att hon gillar oss också 🙂

Tillbaka till uttrycket ”extended family” för där platsar hon. Men – vad heter det på svenska?

Snopet

Publicerat den 7 oktober, 20117 oktober, 2011 av en lisa i livetLämna en kommentar

Igår hände det. Sintra lyckades ta sig ut från vår inhägnade tomt.

Jag tror nog att hon har planerat det ganska länge. Ända sedan vi satte upp nätet i häcken har hon varit där och plockat märla efter märla. De som vi satt fast nätet mot marken med. En i taget, lite lagom random.

Nu fanns det inte längre något som höll nere staketet mot marken och hon kunde krypa under…

… bara för att upptäcka att på andra sidan häcken hade grannen satt upp ett likadant staket och nu var hon fast mellan båda 🙂

Snopet – helt klart.

Nu är märlorna på plats igen för vi tror inte att hon lärde sig något alls av händelsen.

Det här med träning…

Publicerat den 7 oktober, 20117 oktober, 2011 av en lisa i livetLämna en kommentar

Tänkvärt i dessa träningshetsiga tider:

Om promenader nu är så himla sunda som alla påstår, så skulle ju brevbäraren
praktiskt taget vara odödlig.

Valen simmar ju hela dagarna och äter bara fisk, men den är tjock som bara den!

Kaninen springer, hoppar och ”tränar stakmaskin” hela dagarna, men lever max
5 år.

Sköldpaddan däremot springer inte, hoppar inte, kommer alltid sist, rör sig nästan inte alls och lever i 150 år.

Så, slappna av… och träna för att det är roligt!

De är de små ljusglimtarna som gör det

Publicerat den 7 oktober, 20117 oktober, 2011 av en lisa i livetLämna en kommentar

Efter nattens åska, störtskurar och fortsatt blåst var det en mäktig syn att se en dubbel regnbåge i solskenet när jag gick över parkeringen på jobbet i morse. Att det sedan började vräka ner bara ett par minuter senare var inget jag visste då. Istället stannade jag upp lite och tittade på det vackra i busvädret.

Med tårarna rinnande

Publicerat den 6 oktober, 20116 oktober, 2011 av en lisa i livetLämna en kommentar

Det är med tårar rinnande nerför kinderna som jag går och lägger mig. Glädjetårar alltså. Hela familjen är samlad i och med att även äldsta dottern kom hem idag.

Sweet chili-glaserad kyckling till middag (mums) med Ooga Chakka efter maten och hela tiden med ett brett leende. Ett leende som emellanåt blev till gapskratt. Rätt ofta faktiskt. Det här med att spela ärligt verkar inte ligga för någon i den är familjen och det var fusk och mygel så det stod härliga till men ändå så fantastiskt roligt. Kanske så roligt eftersom det var så raffinerat mygel 🙂 fast nästa gång vill jag byta lag… Det är en fördel om den som är med i ens lag kan texter och inte bara fyller ut med ”rajrajraj” eller ”nanana” men kanske kompletterar vi varandra. En som kan texter och en som kan melodier.

Jag är oerhört lyckligt lottad med den fantastiska familj jag har. Jag somnar med ett leende och med alla döttrarna under samma tak under några dagar