Planering pågår

Imorgon lägger vi loss igen. Planen var att gå till Skagen med det ser ut att kunna bli lite väl stökigt på hemvägen och med juniorgastar ombord är det kanske lite onödigt. Juniorgastarna tar med sig sin föräldrar också (det är de som har kompisbåten Alinde) så att de får komma ut på havet igen. De seglade runt sin båt till Stockholm i somras och deras båt står redan på land där så för dem tog båtsäsongen slut när deras semester var över. Vi tänker nog försöka komma ut under några ytterligare helger och de får gärna följa med. Vi har ju liksom plats i båten.

Planen, som den ser ut just nu, är att ikväll flytta båten från Almösund till Rönnäng. Det blir männen som gör detta, eventuellt tillsammans med Sintra. Väldigt genusstyrt åker sedan vi kvinnor och handlar så att båten är redo för avfärd direkt efter jobbet imorgon. Då styr vi söderut och hamnar troligtvis någonstans runt Björkö/Öckerö. På lördagen siktar vi sedan på att segla till Marstrand och hoppas då att det är bartömning på krogarna där. Nöjda med helgen slörar vi sedan Hakefjorden upp under söndagen.

Kan det blir bättre?

Så var det de där rutinerna då…

Allt i rutinväg som fanns pre-Sintra är som bortblåst och det märks nu efter sommaren, som i sig också stjälper fasta rutiner, att vi behöver hitta rätt igen. Det är träningar, valpkurser, jobb och allt ”det där andra” som måste till. Allt ”det där andra” är det som är utmaningen. Träningen, valpkurs och jobb/skola har liksom fasta tider som måste följas med det har inte ”det där andra”. ”Det där andra” är det som samtidigt måste flyta för att hemmet ska funka. Det behöver finnas mat hemma. Det behöver finnas rena kläder. Om det är hyfsat städat hemma är det i sig också rätt bra. Ovanpå det kommer dessutom trädgården. Det är tur att vi inte har någon arkitektplanerad trädgård som behöver skötas minutiöst men lite tid skulle den nog må bra av. Bland annat behöver vi nog fylla igen en del hål som Sintra har grävt… Och den ansning som Sintra gör av buskar räcker inte men visst är det postivt att hon försöker vilja hjälpa till.

Steg för steg ska det nog bli ordning och först steget blir att återigen försöka bestämma en fast dag att handla på. Det innebär i sig att vi dagen innan behöver sätta oss ner och planera en veckomatsedel. Sedan var det tvätten då. Tvättar gör vi men allt som oftast blir den rena tvätten liggande i tvättstugan. Det verkar vara så att ”någon” inte lägger in kläder och annat där det ska vara. En positiv bieffekt
till det har i och för sig varit att de där kläderna som man har liggande underst i garderoben plötsligt blir synliga och används. Utan att ha köpt något känns det ändå nästan som att man har nya kläder 🙂

Nej – nu är det skärpning som gäller! Ordning och reda ska det bli! Ska vi säga att vi börjar på måndag… Omedelbart!

En resa med olika väder

Sista delen av helgens turné var hemresan. Då när man egentligen bara vill knäppa med fingrarna och vara hemma.

Det blev en resa med olika väder. Från vackert till mulet till åska till regn. Olika väder för med sig olika vyer, alla vackra på sina sätt. Hela helgen har varit som ett smörgåsbord av väder.

20110829-075120.jpg

20110829-075146.jpg

Väl hemma bjöd yngsta dottern på middag och därefter var det skönt att krypa ner i sin egen säng. För hur bra man än har det när man är ute och reser är det alltid skönt att komma hem igen.

Så ovant men så rätt

Idag fick jag se henne in action. På hennes allra sista praktikdag var vi där och fick se hur naturligt det var för henne. Det var hon, äldsta dottern, som höll gudstjänsten i Skäfthammars kyrka.

Trygg, tydlig och ”hemma”. Det var vad som kom över mig när jag såg och hörde henne. Predikan var rolig och annorlunda och både El-giganten och Dogge Doggelito berördes. Efter gudstjänsten hörde jag en av kyrkvärdarna lovorda just predikan och säga att hon minsann visste att äldsta dottern skulle bli en jättebra präst. Behöver jag säga att jag är stolt som en (kyrk)tupp?

Kyrkan i sig var speciell. Den är från 1400-talet och väldigt vacker. Dessutom tycker jag att den påminner om Kaga kyrka utanför Linköping och båda ligger i fina omgivningar.

20110828-143649.jpg

20110828-143713.jpg

20110828-143732.jpg

…och så var vi bara tre…

Bilen stuvades och cykeln hängdes på dragkroken. Vad grejer hon hade med sig. Eller rättare sagt, vad grejer hon skulle ha med sig hem. Hade hon verkligen haft med sig allt detta när hon ”flyttade hem” över sommaren?

20110825-211619.jpg

20110825-211657.jpg

Jag började förstå varför vi skulle bli bjudna på restaurang i Trollhättan idag. Misstänker att skjutsen hem med all packning var en del av ett större sammanhang. Det hade nog varit jobbigt för mellandottern att få med sig allt på buss och tåg…. Men, med en sådan muta var vi inte svårövertalade.

När allt så var instuvat i bilen kom den jobbiga delen. Avskedet med Sintra. Mellandottern har ju varit hos oss sedan vi hämtade Sintra och nu var det plötsligt dags att lämna henne. Det verkade som att Sintra hade känt på sig att hon skulle åka idag för hon har hjälpt (läs stört) mellandotterns packning och packat upp i samma takt som saker har packats och inte lämnat hennes sida. Stora kramen blev det….

20110825-212447.jpg

Middagen på Truly Indian var en riktig överraskning. Mycket prisvärd och god mat. Dit lär vi nog ta oss igen. Det är nästan så att jag hoppas att de skulle öppna i Stenungsund. Saknar vi inte en indisk restaurang här?

20110825-213107.jpg

Hemma igen är vi nu tre och det för första gången sedan i början av juni. Vi tre som bor här året runt alltså. Kanske ska jag räkna oss som fyra? För visst räknas även Sintra? Nu ska vi bara hitta våra rutiner också. Fördelat på tre.