Söndag och segling

Idag gick vi nog upp lite tidigare än vi hade tänkt men det kändes dumt att inte utnyttja det vackra vädret för en seglingstur med mamma. Äldsta dottern hängde på hon med. Redan vid tio var vi i Almösund och vi fick ett par go’a timmar på havet. Vinden, den drev (:-)) med oss och vart vi än styrde så blev det kryss. Tills vi skulle hemåt igen… Då fick vi en go halvvind och sedan en stunds läns också.

Tilläggningen idag var en revansch mot sist jag lade till. Då var det en bredsladd med lite putsande för mig som påföljd. Röd gummilist ger märken. Idag blev det perfekt istället men var var all publik? Åtminstone de som såg bredsladden. Varför är det så? När man någon gång gör mindre bra ifrån sig är det MÅNGA som ser och när det blir perfekt är ingen där 🙂

Förfest

Hm. Maken fyller 50 om två år så vi har bestämt oss för att fira min 40-årsdag och hans 50-årsdag tillsammans nästa år. Ändå blev det lite kalas idag och inte så lite heller. Det började med att lite släkt skulle komma och sen plockade det till. Tror att vi var runt 20 personer idag. Lite grillat, lite tårta (tack Mamma) och massor av socialt snack. Vädret hade inte kunnat vara bättre och stämningen var på topp. Att sedan få se min mormor komma gående med rullator och inte sittande i rullstol blev lite som grädde på moset. Vilken envis kämpe hon är! Och vilken present just det var.

Nu har har jag firats i dagarna tre och har haft härliga dagar. Hur ska festen nästa år kunna slå detta?

Detta bildspel kräver JavaScript.

Det som inte får hända

Idag på eftermiddagen fick vi veta att en av valparna i kullen inte fanns bland de andra längre. Stumpan finns nu i hundhimlen och busar säkert för fullt med min morfar. Kan riktigt se hur hon tuggar på hans fingrar och fötter och sedan somnar gott  i hans knä. Precis som hon gjorde hos mig i söndags.

Det innebär också att en av de andra valpköparna har fått det tråkiga beskedet att det inte längre finns någon valp till dem. Jag lider verkligen med dem och kan inte ens tänka mig hur ledsna de är. Jo – lite kanske. Jag blev rätt tagen själv när tårarna började rinna och jag kände att jag var ledsen. Det hade inte slagit mig tidigare att jag redan nu hade fäst mig vid de små liven. Allihop.

På söndag träffa vi dem igen – Nu bara två tikar, Gun och Linda, samt de tre killarna Kalle, Fröding och Anders.

Sov gott lilla Stumpan och tack för i söndags. Vi hade det mysigt då. Morfar Edi tar hand om dig nu. Lova att du tar hand om honom också!

Vilken dag jag har haft!

Champagne och jordgubbar! Vilken start på dagen. Maken och yngsta dottern (samt bägge andra döttrarna  på telefon) sjöng vackert och skålade med mig. Sen blev jag körd till jobbet. Visst – det var inte mycket champagne men jag sätter mig inte bakom ratten om jag så smakat lite.

På jobbet blev jag firad…. och firad….

Väl hemma trodde jag att att kompisarna (de med kompisbåten Alinde) skulle komma för att fira lite. Hur förvånad blev jag inte när både mellandottern och äldsta dottern plötsligt stod i hallen, tätt följda av mamma. De hade sedan länge planerat att överraska mig. Vilken lycka! Och hur lättlurad var inte jag. Hade jag märkt något? Nix! Hade jag sett att matsalsbordet var dukat för åtta personer? Nix! Det var verkligen en helt fantastiskt överraskning. Mest överraskande var att mååånga visste om det OCH hade lyckats hålla det hemligt för mig.

Ett stort TACK till alla för alla fina presenter. Allt från det som kommit per post, alla vackra blommor och alla paket som rest med kurir! De var verkligen klockrena allihop.

Och visst fick jag annat från maken och tjejerna än de batterier jag fick imorse, nu ikväll fick jag en ny systemkamera = Lycka!

Jag gillar definitivt att fylla 40!