Innan jag gav mig ut och sprang testade jag en Keso Mellanmål. Just denna var med hasselnötter, blåbär och tranbär.
Supergod – även om den innehöll socker 😦
Vi har prioriterat båten ett tag nu. Det syns hemma…
Det blir till att ta ett krafttag, kavla upp ärmarna och bita ihop. Tar vi inte tillbaka kontrollen är jag rädd att huset snart slänger ut oss 🙂
Men det är klart, då kan vi ju bo i båten istället.
Ikväll får det bli att röja och kanske putsa fönstrena i köket. Tar jag fönstrena i ett rum i taget varje kväll nu är jag klar i nästa vecka. Sen är det bara trädgården kvar.
Det var tyst på bryggan i Smögen inatt och återigen har jag sovit mycket gott.
Nu på morgonen har jag tagit en joggingrunda och det kändes riktigt bra idag. Inga trästockar till ben här inte…
Snart lämnar vi Smögen för att gå hemåt. Imorgon är det vardag igen även om det känns som semester idag också. Lunchpausen tar vi nog på Gullholmen innan vi tar oss sista biten hem.
Jag nyper mig i armen. En gång, två gånger… Tänk vad lyckligt lottade vi är! Att kunna få njuta och uppleva vårt vackra Bohuslän. När det dessutom är tillsammans med familj och vänner är det inte mycket som slår vad vi har.
Jag gillar Fiskebäckskil. Lyckans Slip som hamnen heter är riktigt bra. Även så här lite pre-season. Allt är igång och då betalar jag gladeligen hamnavgiften – och den var halv nu.:-) och de har de helt klart fräschaste gästtoaletterna…
Maken och jag tog en promenad genom samhället och slogs av hur många ”dyra” bilar som stod parkerade lite här och där. Det var de fina märkena och då med en hel del extrautrustning och många av registreringsskyltarna har telefonnummer där riktnumret består av två siffror. Undra hur det ser ut i skärgården på ostsidan av landet? Är det bara bilar från vår sida landet där? Tror inte det.
I hamnen vårrustas Kvartsita för fullt och det är allt något speciellt med dessa vackra skutor! Lite som historiska minnesmärken. Just här i Fiskebäckskil hör de ju dessutom hemma. Här låg förr många sådana.
Nu har vi precis kommit tillbaka till båten efter att ha grillat. Äldsta dottern hade då anslutit. Visst blev det lite kyligt men inget som inte en grill under bordet kunde råda bot på. Den är helt klart användbar även efter att maten är tillagad.




Imorgon styr vi först mot Lysekil. Där ska vi hälsa på welsh-valpar, något som kommer att bli mycket spännande. Bredvid oss här i hamnen idag ligger en X-412 som har just en Welsh ombord. En sjuårig hane som älskar båtlivet. Hanen kommer från kenneln Dagsländan och hunden är i och med det faktiskt släkt med ”vår” valp. Äldsta dottern följer med och hälsar på valparna innan hon åker vidare till farmor och farfar. Vi, vi ansluter till Alinde på Bohus Malmön. De har lovat hålla en plats åt oss.
Vid halv elva lämnade vi Ängeviken för dagens tuffa etapp. Både Kråksundsgap och Islandsberg på samma dag. Vi kände oss verkligen våghalsiga. Inte. Det blåste Max 2 m/s från norr så utmaningen hade kunnat ha varit att överhuvudtaget segla. Det gick inte.
Däremot mötte vi dimman. Och då menar jag dimma som att hamna i ett mjölkglas. Vi såg den från Gullholmen och när vi passerade de sista sjöbodarna var den över oss. Tjock, tät och kall. Som tur var släppte den ändå rätt snabbt.
Nu ligger vi i Fiskebäckskil. Alinde och husbilen är också här och vi har det precis så bra som vi förtjänar. Sill-lunchen med tillhörande nubbe på bryggan bidrog definitivt till att känslan av sommar och semester infinner sig. Vi går klädda i shorts och bara njuter. Nu får det nog bli en liten middagslur i sittbrunnen. Gott är det.
Snart ansluter äldsta dottern.




