Kraschlandning i verkligheten 

En söndag kan man hinna med mycket. Framförallt när man får en extra timma. 

Maken hade tänkt låta mig få sovmorgon men strax före åtta tyckte Philip att det var dags för mig att vakna. Om det var mig eller sängen han ville åt. 

  
Men fördelen var tiden jag fick. Tiden som gjorde att dagen räckte till att dammtorka, dammsuga, torka golv, klippa gräset, ställa undan altanmöbler, båtjobb och till och med träna. 

   
   
Under tiden fick Philip och Gnista en lekstund på stranden. Det är verkligen roligt att se hur Philip har smällt in hos oss.

   
    
 När allt var klart var det lite kvar av söndagen och maken och äldsta dottern bjöd på grillat till söndagsmiddag. 

En bra avslutning på en rätt intensiv söndag. 

En paus i allt det andra

Det är lite mycket just nu och tiden räcker inte riktigt till. Det är opererad make, passning av dotters hund och en stängd järnvägsövergång. Sånt som ställer till det i de vanliga rutinerna.

Så.

Hastigt och lustigt bokade jag en hotellnatt i Göteborg för maken och mig. Äldsta dottern tog hand om hundarna och vi fick en paus i allt det där. 

Bio, middag ute och att vakna klockan nio (!) följt av hotellfrukost och nu känner vi oss som människor igen. Det var välbehövligt kan man säga. 

   
    
 
Vi både bodde och åt på Bellora på Avenyn och dit återvänder vi nog igen. Litet, mysigt, personligt och centralt. Och med gångavstånd till Bergakungen där vi såg The Intern. 

Nu kör vi lördag med hundar, ungar och ett besök hos svärföräldrarna. 

Lite rehab på hemmaplan

Äldsta dottern är nyopererad och maken hämtade hem henne så att hon kan rehaba och vara sjukskriven hos oss istället för att vara ensam och långt från familjen. 

Mamman i mig såg en chans att överraska den disneytokiga dottern och handlade och bäddade med nya lakan åt henne. 

  
Nu äts här varannan timme och då ska det ta lång tid. Tänk 25 minuter för att äta ett kokt ägg…

Egentligen borde jag ha gjort massor idag men det enda vettiga jag fick gjort var att putsa kristallkronan i köket. 

  
Ja, och så en riktig långpromenad med nybadade Gnista o Philip. Så lång att de fortfarande sover gott. Till och med snarkar. En på golvet under mig och en på mig. 

  
Imorgon är det dags för PT-small Group igen. Måste säga att det känns riktigt bra att vara igång med träningen igen. 3-4 gånger per vecka är målet, och då räknar jag inte promenader. Den här veckan räknar jag in Box, bodyattack, TRX  och PT- smallgroup. Klapp på axeln på det. 

Vad har du gjort idag? 

Så tacksam 

Fina vännerna berättade för oss igår att de skulle dyka upp hos oss vid elvatiden för att hjälpa oss röja i garaget för att göra plats, åka med till båten och tömma den på dynor, täcken, kuddar, sjöställ och flytvästar och sedan hjälpa till att stuva in allt i garaget. Allt eftersom maken inte får lyfta på två månader vilket gör livet aningen meckigt så här i båtupptagningstider. Vännernas hjälp kom verkligen som en skänk från ovan. Tre fulla bilar blev det. Och då menar jag FULLA. 

  
Ja, mat och dryck fick vi också med oss från båten så jag hade röjt skafferiet för att få plats. 

En gräsklippning och en gardinuppläggning senare blev det söndagkväll. Tog jag söndagkväll. Med soffa, rödvin och Game of Thrones. Och med en mycket lättare känsla nu när båten är tömd. 

Fina vänner är guld värda och jag är tacksam för fina vänner. 

Men ojsan liksom

Vi skulle ses på segelsällskapets, gubbarna för att segla radiostyrda båtar och vi för vovve och barnvagnspromenad. Det slutade med akutbesök till Läkarhuset efter att maken gått in i vindskivor på ett ”lågt tak”. Det var rätt mycket springa involverat innan blodflöde och allt annat var under kontroll. 

Innan segling fick alltså männen ta en sväng till Läkarhuset medan vi promenerade längs havet. De var tillbaka rätt snabbt dock och kunde segla innan vi fikade. 

Jag, jag börjar bli rätt duktig på det där med promenader med två hundar 😉   

   Som bonus fick vi hjälp med att bygga ihop den nya dubbelburen till bilen. Så nu har Gnista och Philip varsin kupé i bilen.