Kategori: Familj och vänner

Vaniljsås är gott

Publicerat den av en lisa i livetLämna en kommentar

Idag på eftermiddagen kom svärmor och svärfar på besök. De var bortresta när jag fyllde år och ville komma och gratta.

Det blev många timmar med god mat och trevligt umgänge. Istället för tårta valde jag att servera en knäckig rabarberpaj med vaniljsås och den hade rykande åtgång. Att vaniljsåsen skulle ta slut det visste jag. Vaniljsås är nog svärfars absoluta ”favoritmat” och idag åt han till och med räkor och havskräftor bara för att försäkra sig om att han inte skulle bli utan 🙂

Efter en lång dag har det nu blivit dags att gå och sova så att vi orkar åka till Lysekil i morgon igen för att träffa valparna…

Var tankar man båten om man är i närheten av Klädesholmen?

Publicerat den av en lisa i livet2 kommentarer

Som det kan bli…

Efter morgonens frukost på Salt & Sill skulle kompisbåten Alinde flytta på sig till en annan hamn på Klädesholmen och de frågade om vi ville hänga på. Vilken fråga! Solen sken och det var en dag som gjord för att vara på sjön och om vi nu inte kunde vara det själva så kunde vi ju hänga på dem en stund. Våra gäster skulle ändå inte komma förrän vid tre.

Innan den nya hamnen skulle anlöpas skulle dock Alinde tankas. Det är nu det roliga kommer in i bilden. Ingen, nej ingen, reagerar på att Kapten styr sin skuta mot Stansvik med förhoppningen om att det ska vara öppet där. Att det är roligt beror på att typ på drivavstånd från Salt & Sill ligger Mossholmens Marina där man kan tanka. Det kommer jag på när vi har gått ca en tredjedel av vägen till Stansvik och vi vänder. Nu inträffar nästa förveckling. På vilken sida om bron över till Klädesholmen ligger tankstället? Maken var tvärsäker och Alinde styrs dit – Maken hade fel. Snart har vi dock passerat Salt & Sill (som vi lämnade för bara en liten stund sedan) och lagt till vid Mossholmen för att tanka.

Men – utan den historien hade vi inte fått en tur på havet. VILKEN DAG! Och en liten stund fick vi även seglat.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Väl framme i den andra hamnen blev det en liten promenad tillbaka till bilen. En dag som denna kan jag nästan känna att jag skulle vilja ha den utsikt som många av de bofasta har. Frågan är om det är lika roligt den 17 november när stormen drar in? Vackert är det säkert då också, även om det är på ett helt annat sätt än idag.

Frukost på Salt & Sill

Publicerat den av en lisa i livetLämna en kommentar

Dagens frukost intog vi på Salt & Sill på Klädesholmen och vi lämnade Aquelina vid halvniotiden för att köra dit med bil ( 🙂 ). Kompisarna med kompisbåten Alinde hade varit på kalas där kvällen innan och hade sovit i sin båt där och anslöt till frukosten. Tyvärr var det inte tillräckligt varmt för att sitta ute men nästa gång kanske.

Det kändes lyxigt med frukost där och efter gårdagens fiasko med räkorna var jag ordentligt hungrig. Miljön på ”Sillen” gör ju inte direkt det hela sämre och frukosten innehöll allt jag kunde önska mig. Avslutningen med nästan en hel våffla satt som en smäck.

Det här gör vi om fler gånger…

Guldkant på helgen

Publicerat den av en lisa i livetLämna en kommentar

Lillebror med familj har varit och hälsat på och det är lika roligt varje gång. Jag vidhåller att jag tycker att de bor alldeles för långt bort… Det hade varit ännu roligare att träffa dem oftare och kunna följa småtjejerna på ännu närmre håll.

Idag hade vi tänkt oss ut för att fiska krabbor men väder och vind satte käppar i hjulet för det. Det är nog bättre att småtjejernas första möte med krabbor, musslor och att ligga på magen på en brygga och ha flytväst på sig sker i bättre väder. Åtta grader och snålblåst är inte direkt njutbart. Istället tog vi en promenad mellan olika lekplatser runt om där vi bor.

Trots att vi inte ses så ofta är det alltid stora kramen direkt när vi ses. Blyghet? Inte då… full fart gäller. Idag när de skulle åka hem igen märkte jag dock något nytt. Äldsta lilltjejen (min guddotter) kröp upp i famnen på mig och kramade hårt, hårt, länge, länge. Det var som att hon förstod att det skulle dröja tills vi sågs igen. Lilla lilltjejen (makens guddotter) är nog inte gammal nog att förstå det än men goa kramar ger även hon 🙂 även om hon inte har tid att var stilla särskilt länge. Jag saknar dem redan.