Det är inte en bra måndag när halsen känns som ett rivjärn och det känns som att någon bankar på huvudet med en hammare. Bara att bädda ner sig igen och hålla tummarna att det går över snabbt.
Till dess lär inte Philip lämna min sida.
Kategori: Hälsa och Träning
Kraschlandning i verkligheten
En söndag kan man hinna med mycket. Framförallt när man får en extra timma.
Maken hade tänkt låta mig få sovmorgon men strax före åtta tyckte Philip att det var dags för mig att vakna. Om det var mig eller sängen han ville åt.
Men fördelen var tiden jag fick. Tiden som gjorde att dagen räckte till att dammtorka, dammsuga, torka golv, klippa gräset, ställa undan altanmöbler, båtjobb och till och med träna.
Under tiden fick Philip och Gnista en lekstund på stranden. Det är verkligen roligt att se hur Philip har smällt in hos oss.
När allt var klart var det lite kvar av söndagen och maken och äldsta dottern bjöd på grillat till söndagsmiddag.
En bra avslutning på en rätt intensiv söndag.
Äntligen på spåret
Jag har haft lite svårt att komma igång med träningen. Efter två år då jag inte riktigt prioriterat mig själv försöker jag nu tänka om. Ska jag orka måste jag nog börja hos mig själv. Är jag på spåret kommer jag att kunna finnas där för andra också.
Lite teknikhjälpmedel brukar vara kul att ha med sig när det gäller att komma igång och jag har sedan tidigare kört med Polar Loop där jag kunnat sätta mål på hur mycket jag ska röra mig, sova, gå osv. Nu har jag tagit till lite större hjälpmedel. Frukt är ju bra när man tränar – eller?
Jag har länge suktat efter en Apple Watch och i veckan slog jag till på en i rosé. Nu är det inte bara träningsappen jag vill åt i den utan lite annat kul också men träningsappen är en klar bonus. Dessutom är det lättare att se tiden på den jämfört med Loopen som hade tidigare.
Så sakteliga lär vi nu känna varandra. Allt ifrån hur jag rör mig till min puls och kalender. Kul är bara förnamnet.
Nu är det inte bara klockan som gör att det är kul att träna. Jag anmälde mig till en PT-small Group som kallas Ruff Stuff och som körs på söndagar. Idag var tredje söndagen och hej och hå vilken utveckling det har gett. Jag gav järnet och kände blodsmak i munnen idag men leendet växte för varje station där jag kände att jag blivit starkare. Så kul var det att jag, när instruktören sade att det var uppehåll nästa vecka för att hon var bortrest, hörde mig själv säga ”jamen då kör vi väl själva… Vem är på?”
PT-small group varvat med lite box, lite body combat, aningen TRX och ett och annat Body Attack pass är det som gör att jag faktiskt känner att jag prioriterar jag just nu. Och kryddat med en fruktklocka blir det faktiskt lite roligare.
Nu gäller det bara att fortsätta och hålla ut. Bita ihop trots att det gör ont och tar emot. Men det ska jag. Jag bara måste.
Lite rehab på hemmaplan
Äldsta dottern är nyopererad och maken hämtade hem henne så att hon kan rehaba och vara sjukskriven hos oss istället för att vara ensam och långt från familjen.
Mamman i mig såg en chans att överraska den disneytokiga dottern och handlade och bäddade med nya lakan åt henne.
Nu äts här varannan timme och då ska det ta lång tid. Tänk 25 minuter för att äta ett kokt ägg…
Egentligen borde jag ha gjort massor idag men det enda vettiga jag fick gjort var att putsa kristallkronan i köket.
Ja, och så en riktig långpromenad med nybadade Gnista o Philip. Så lång att de fortfarande sover gott. Till och med snarkar. En på golvet under mig och en på mig.
Imorgon är det dags för PT-small Group igen. Måste säga att det känns riktigt bra att vara igång med träningen igen. 3-4 gånger per vecka är målet, och då räknar jag inte promenader. Den här veckan räknar jag in Box, bodyattack, TRX och PT- smallgroup. Klapp på axeln på det.
Vad har du gjort idag?
När det blir snurrigt
Jag var bokad på ett Boxpass idag. Jag hade bokat det själv och jag skulle gå tillsammans med en kompis.
Först snurrade jag till det och trodde att passet började 18.15 och då ville jag inte äta innan. När jag sedan var på väg till träningsanläggningen kom jag på att jag hade glömt skorna hemma. Jag fick ringa kompisen och be henne checka in mig. Som sms-svar tillbaka fick jag veta att incheckningen var paj så det var bara att gå in. Sladdade in på parkeringen (med skorna) och rusade in. Bytte från ute- till inneskor, fyllde vattenflaskan och gick mot lokalerna. I den ena pågår ett Body Pump-pass och i den andra är det CX WORKS. I receptionen kunde de berätta att passet är i den andra anläggningen längre bort på gatan.
Där och då var jag väldigt nära att åka hem. Lägga mig i soffan. Men det gjorde jag inte. Istället skrapade jag ihop mig och bestämde mig för att ge järnet och det var nog tur. Passet var inte 45 minuter utan 75(!) minuter och väldigt jobbigt. Men roligt. Riktigt roligt och precis vad jag behövde.
Anledningen till att jag var så snurrig var för att äldsta dottern opererats idag och att jag inte hade hört något. Det har jag nu, och allt hade gått bra.
Ibland är det ok att vara virrig…
Vems fel det var att jag testade Box? Behå-Helene. Hon påstår att vi ska köra det tillsammans varannan onsdag och eftersom hon smygtränade utan mig kunde ju inte jag vara sämre. Vill hon ha en sparringpartner ska hon få en 🙂
en lisa i livet 