Knoppen fick sitt men kroppen är inte lika glad

Ok, det var verkligen underbart att komma ut med båten och även om jag i princip inte gjorde mer än hemma (min bedömning…) och var försiktig har jag ont i foten idag. Duktigt ont! 

Men innan jag landade i ontet var dagen riktigt bra. Vinden blev ljummen och vi stannade i Marstrand till efter lunch innan vi kastade loss. Då var det inte många båtar kvar mer än vi. 

  

 

Även Sintra verkade njuta av dagen även om hon mest hade fokus på alla dofter som vindarna förde med sig. 

 När vi kom hem var yngsta dottern ute i trädgården med lilla Gnista och Sintra rusade dit. Det blev en lång busstund med mor och dotter så det dröjde innan vi lämnade gräsmattan.    

    

Maken till vitamininjektion får man leta efter 😃.

Nu sitter jag med foten i högläge och hoppas att ontet snart ger sig. Det är bara att inse att knoppen vill mer än kroppen…. 

Varning för sötchock

Igår flyttade den här lilla sötisen hem till oss.

  

Hon har nu fullt upp med att hitta rutiner och finna sig tillrätta i sitt nya hem. Till sin hjälp har hon sin mamma, vår Sintra, som verkar försöka hjälpa henne. 

  

Ja, inte bara genom att visa utan även genom att få henne att känna sig som hemma genom att busa med henne. Och mysa. Och pausa. Det är riktigt roligt att se dem tillsammans. 

   

   

Jag är helt övertygad om att familjens senaste medlem kommer att trivas här. 

  

Nästan som julafton ju

Det var en lång väntan idag. Först vid halv nio på kvällen var de hemma igen och vi var fler än planerat som tog emot Sintra och hennes valp Gnista när de äntligen kom hem. 

Fullt ös och röj är bara förnamnet av det som sedan följde. Allt skulle undersökas av dem båda. För Gnista var allt nytt och för Sintra gällde att kolla in vad som hade hänt de senaste elva veckorna. Periodvis somnades det och vi vanliga tvåbeningar fann oss väl tillrätta på golvet. 

   

   

Det här med att vi blev fler än planerat.. 

Jo, på hemväg från stora staden stannade Fitterbittan till och som vanligt när vi ses flög tiden iväg. Plötsligt var klockan mycket och hundarna hemma. Klockan fortsatte flyga och då så mycket att det var lika bra att duka fram kvällsmacka och preppa för nattgäst. Det är ju nästan så att man skulle kunna tro att det var planerat 😃 Vad gör man inte för lite valpmys liksom? 

  

Sover man över blir det ju lite mys även imorgon. Jag hade definitivt gjort precis samma sak och ja, jag tänker räkna in alla hundar innan hon får lämna huset imorgon. 

Nu sover snart alla och min värkmedicin börjar kicka in. Har nog tyvärr varit aningen för aktiv idag och det lär jag få sota för imorgon. Mera fot i högläge lär vara det som gäller. Och mysa med vovvarna. 

Sådan mor sådan dotter

Lilla Gnista är nu åtta veckor och på onsdag flyttar hon hem till oss. Ja, Sintra kommer också hem. 

Redan när Gnista var en vecka tyckte jag att det gick att se stora likheter mellan mor och dotter och nu är det nog ingen som inte kan se hur lika de är. 

  

Översta bilden är på Sintra och den undre på Gnista och de är båda åtta veckor på bilderna.