Det var en gång…

…två tjejer som bodde på samma gata. De hette samma sak, hade samma färg på håret, likadan färg på ögonen, varsin rosaglansig hubbabubba-jacka, var lika busiga och sagolikt söta.

Iår fyller båda 15 år och har varken samma färg på håret eller någon rosaglansig hubbabubba-jacka och bor inte längre på samma gata men i övrigt stämmer det mesta fortfarande. Kanske kan man till och med säga att det gått från att vara söta till att bli vackra.

Men vart tog tiden vägen? För inte klär de ut sig eller lagar maskrossoppa längre. Eller gör de det i smyg kanske? Även om det är roligt att se dem växa upp tycker jag att tiden går alldeles för fort ibland. Skulle nog egentligen vilja hinna njuta lite mer…

Vissa saker ska man spara

Förra sommaren gjorde jag en rejäl rensning. Gamla handdukar och lakan gavs antingen bort eller slängdes. Några blev dock kvar och idag kom de till nytta igen. De används inte direkt av tonårsdöttrarna längre.

Lillebror med familj är här och hälsar på tillsammans med sin fru och min guddotter och hennes lillasyster. Vi har grillat, tittat på Grasse och nu även bäddat iordning sängarna. Guddottern kunde då välja bland flera mönster på ”sina” lakan. Sist de var här sov hon i Pippilakanen och den här gången valde hon Hello Kitty istället. Ni skulle se hennes lycka. Jag blir varm i hela kroppen och bara myser. Hoppas hon sover gott…

För 22 år sedan…

Idag är det 22 år sedan jag träffade min man för allra första gången. En kompis till mig kände honom så visst hade jag hört om honom redan tidigare. Hon tyckte att vi skulle passa ihop och hade länge försökt sälja in idén till oss båda, utan framgång. Till slut gav hon upp.

Men då…

Det var vårkonsert på gymnasiet och jag och min kompis var med i kören. Istället för att åka hem efter skolan stannade jag kvar hos henne för att fixa mig där. Medan hon och hennes sambo tog en promenad med deras hund hoppade jag in i duschen. Två minuter senare ringde det på dörren och eftersom jag tror att de är de som kommer tillbaka (och har glömt sina nycklar) drog jag på mig en badrock som hängde där och öppnade dörren, fortfarande med schampo i håret… Det var inte min kompis och hennes sambo. Det var min blivande make!

Visserligen tog det ytterligare några månader innan vi blev ett par men det har vi varit sedan dess. Vi, tillsammans, hand i hand genom livet…

Kommer ni ihåg kassettbanden?

Öppnade en låda och hittade helt nya, fortfarande inplastade, kassetband. 90-minuters. Döttrarna hade faktiskt minnen av dem också. Sagobanden. De där man hade en bok man tittade i och en röst läste sagan för dig.

När du hör det ljudet, pling, då är det dags att vända blad

Kommer så väl ihåg hur jag, som tonåring och för att spara batterierna i min freestyle, snurrade fram/bak bandet med hjälp av en blyertspenna… Under gymnasietiden var vi flera som under en håltimma kunde sitta på det sättet 🙂

Minnen!

Visst är det kul när de utan anledning dyker upp i huvdet. Minnen som man inte kom ihåg men som ändå finns där. Funderar en del kring hur mina barns minnen kommer att se ut. De lär ju vara helt annorlunda.

Spotify

Vandrar vilse på Spotify. Jösses vilken ”walk down memory lane”. Hela 80-talet finns där. Klickar mig mellan ELO, Living in a Box, Toto, Chicago, Paul Young och Nik Kershaw. Fastnar till slut på Duran Duran. Där känns det som att jag kommer att bli kvar en stund.

Hungry like the wolf, The Relfex, Girls on film, The wild boys…. Musik när den är som bäst!