Vandrar vilse på Spotify. Jösses vilken ”walk down memory lane”. Hela 80-talet finns där. Klickar mig mellan ELO, Living in a Box, Toto, Chicago, Paul Young och Nik Kershaw. Fastnar till slut på Duran Duran. Där känns det som att jag kommer att bli kvar en stund.
Hungry like the wolf, The Relfex, Girls on film, The wild boys…. Musik när den är som bäst!
Bryan Adams var nog min allra första idol och han har liksom fått hänga med. Tror att det har med rösten att göra. Har på senare tid insett ett jag gillar artister som har det där lilla extra i rösten… Typ personlighet i rösten, och det tycker jag att han har.
15 grader! Vad härlig det låter. Och vad är det där gröna som syns under mina fötter?
Vilken skillnad det är nu jämfört med då 🙂
Kommer fortfaranden ihåg november 1995. Då när vi i Bohuslän blev helt insnöade.
Minns det bl a eftersom yngsta dottern, som då var ca 5 månader, vaknade på natten och skulle ha mat. Panik – ingen ström! Hur skulle jag kunna göra välling? Det fick bli fesljummet varmvatten och turligt nog var hon både hungrig och mindre kräsen idag så det gick ner och hon somnade om. Kanske inte det bästa att göra men nöden har liksom ingen lag och hon verkar inte ha tagit skada…för inte kommer hjärtfelet från det tillfället? Det är väl ändå medfött? Hm…
På morgonen kunde jag inte få upp ytterdörren. Det hade både snöat och blåst så att jag hade snö en och en halv meter upp på den. Tack vare en snäll granne som skottade åt mig kunde jag tillslut komma ut. Och tre dagar senare hade vi barmark igen!
Undra hur det blir imorgon? Kommer det att snöa sådär jättemycket igen i natt? De har lovat 30-40 cm snö. Blåser gör det i alla fall och snön yr runt. Vi har laddat för en helg inomhus. God mat, chips, ostbågar, vin och annat man kan behöva. Ser nästan fram emot att mysa inomhus en hel helg! Tjejerna hoppas på förlängt sportlov… Dvs att de inte kan ta sig till skolorna på måndag…
Veckorna bara rinner iväg. Visst ska man hinna njuta av nuet och det tror jag ändå att jag är rätt duktig på men jag gillar när veckorna rinner iväg när maken är bortrest. Då dröjer det inte så länge tills han kommer hem.
Den här gången blev resan extremlång. Två veckor är ganska normalt men den här gången blev det nästa tre… Balanserar rätt nära för länge. Nu är det i alla fall bara en helg kvar utan honom och den är redan fylld med Båtmässan och handboll (tjejerna möter Kropps).
Båtmässan ja. Startskottet på nedräkningen till båsommaren… Känns lite avlägset just nu, med många minusgrader, massor av snö och ett tjockt istäcke på havet. Räknar dock med islossning långt före midsommar och att båten sjösätts i april som den brukar. Kanske blir det under andra halvan i år iställt för i början som det brukar. Ytterligare en anledning till att veckorna kan få rinna iväg.
Premiärseglingen förra året gick till Marstrand och var den 18-19 april. Håll tummarna för att vi åtminstone är i sjön då i år.
