Kategori: Personligt

Min morfar och jag

Publicerat den av en lisa i livetLämna en kommentar

Sitter här helt tagen av känslor. Tårarna rinner på mina kinder. I mitt förra inlägg skrev jag om min mormor och morfar. Min mormor har jag fortfarande hos mig men morfar gick bort för några år sedan. När jag skrev om honom kände jag plötsligt en enorm saknad. Även om jag vet att han finns med på sitt sätt ändå.

Minns hans arbetsrum i källaren i Sandared som luktade papper. Jag minns alla hans tygprover som vi fick leka med där. Jag minns när jag som liten flicka var och hälsade på mormor och morfar och morfar jobbade (han hade eget företag och jobbade hemifrån) och jag fick sitta tyst i soffan i hans arbetsrum när han ringde viktiga affärssamtal och pratade konstiga språk. Jag minns när vi byggde en snögrotta (vintern 78/79) och klädde den invändigt med tygprover. Jag minns så mycket och så många olika saker för jag fick vara med honom i 34 hela år. Så lång tid ger många lyckliga minnen att komma ihåg. Kanske är det därför tårarna rinner nu? Kanske är det glädjetårar! Men jag vet att jag är glad att även mina barn har fått många år med honom som gett dem många lyckliga minnen.

Idag saknar jag dig morfar, men på ett bra sätt!

Min mormor fyller 91 år idag

Publicerat den av en lisa i livetLämna en kommentar

Världen bästa mormor – världens starkaste mormor!

Jag älskar dig! Grattis, grattis!

Visst är hon vacker! Den här bilden och några till, som är tagna när hon och morfar gifte sig 1942, fick jag av henne idag. De betyder redan mycket för mig!

Hon betyder mycket för mig och minnet av morfar likaså.

Fantastiska Abba

Publicerat den av en lisa i livetLämna en kommentar

När jag var liten slog Abba igenom. Jag var blond och min lillasyster mörk. Gissa vem som var Agnetha och vem som var Anni-Frid?! Pappa hade en video och spelade ofta in de uppträdanden som tv sände och vi satt klistrade vid tv’n. Sen kom filmen Abba – the movie och mamma tog med oss till Borås för att se den. Jag bara älskade Abba.

Som åttaåring flyttade jag utomlands och gick bl a i amerikansk skola. Det innebar att jag rätt snart kunde sjunga med i texterna ”på riktigt” och inte bara ljuda låtarna. Jag fortsatte att älska Abba.

Sex år senare flyttad jag hem till Sverige och fick lära mig att det inte var ok att gilla Abba… Något som var jättesvårt för mig att förstå eftersom Abba var enormt stora utomlands. Vad gör man som 14-åring  när någon säger hur det ska vara? Jag slutade gilla Abba offentligt, hemma gillade jag dem fortfarande och har så fortsatt. Jag menar – vad skulle en nyårsafton vara utan ”Happy New Year”?

Numera tror jag inte att någon säger emot mig om deras storhet. Har sedan en tid tillbaka alla deras album i min iPhone och har ikväll – återigen – lyssnat på olika låtar från olika album. Shit vad bra de är! Har du inte boxen – se till att skaffa den… Ett litet tips i all välmening…

Lyssnar man noga på deras musik hittar man musikslingor som kommer igen både i Chess och i Kristina från Duvemåla. Lite som en trailer här och där 🙂

Hur lång tid det tar att lyssna igenom hela boxen? Från Saltå Kvarn till Stenungsund i snöstorm ungefär 🙂

Sängen is your friend

Publicerat den av en lisa i livetLämna en kommentar

Många timmar i sängen de senaste 24 timmarna.

Sänggång redan kl 21 igår och somnade efter en halvtimma. Vaknade kvart i sju i morse för att upptäcka att jag inte mådde så bra. Somnade om och vakande igen kvart över elva. Tog mig upp ur sängen vid halv två och åt lite, tillbaka igen för att vid halv fem ta mig upp för att duscha. Har seden dess försökt hålla mig uppe med målet inställt på att ligga i sängen igen kl 21.

Gillar inte att vara sjuk…