Kategori: Personligt

Lite rehab på hemmaplan

Publicerat den av en lisa i livetLämna en kommentar

Äldsta dottern är nyopererad och maken hämtade hem henne så att hon kan rehaba och vara sjukskriven hos oss istället för att vara ensam och långt från familjen. 

Mamman i mig såg en chans att överraska den disneytokiga dottern och handlade och bäddade med nya lakan åt henne. 

  
Nu äts här varannan timme och då ska det ta lång tid. Tänk 25 minuter för att äta ett kokt ägg…

Egentligen borde jag ha gjort massor idag men det enda vettiga jag fick gjort var att putsa kristallkronan i köket. 

  
Ja, och så en riktig långpromenad med nybadade Gnista o Philip. Så lång att de fortfarande sover gott. Till och med snarkar. En på golvet under mig och en på mig. 

  
Imorgon är det dags för PT-small Group igen. Måste säga att det känns riktigt bra att vara igång med träningen igen. 3-4 gånger per vecka är målet, och då räknar jag inte promenader. Den här veckan räknar jag in Box, bodyattack, TRX  och PT- smallgroup. Klapp på axeln på det. 

Vad har du gjort idag? 

Också en helg

Publicerat den av en lisa i livetLämna en kommentar

Det hade varit rätt naturligt att tänka sig att vi borde varit på havet den här helgen. Jag menar vädret kunde ju inte varit bättre och dessutom var mellandottern och hennes sambo på besök. Nu blev det inte så eftersom maken har en bit kvar till att bli återställ efter sin operation i veckan. Med ett snitt på magen och lyftförbud i två månader är båtliv inte riktigt det rätta. 

Nu är det ont fy skam på något sätt att vara hemma och helgen har fyllts med trevligheter och faktiskt även lite båt också. Åtminstone för mig.

Med det väder som varit kändes det helrätt att åka till Sundsby Säteri igår, sätta oss vid ett bord utomhus och äta lunch. Maken vilade hemma under tiden men vi njöt av både mat och omgivning 

   
    
    
 
Efter en dag med underbart väder med klar men ändå lite höstlig luft var det sedan väldigt mysigt att tända mängder med ljus och hösta till det och mysa. 

Efter dagens frukost skulle dottern med sambo vidare och jag blev skjutsad av maken till Marstrand. Där låg kompisen med Alinde och jag fick några timmar på havet på väg mot Tjörn där jag sedan hjälpte till att ta ner seglen på deras båt inför avlastning och så småningom upptagning inför vintern. 

Efter en intensiv vecka är batterierna nu laddade. Dagens timmar på havet gjorde så. 

   
    
    
 
Gräsklippningen gick som en dans efter det 🙂 och jag hade noggranna inspektörer som dubbbelkollade att jag skött mig. 

  

Många koppar kaffe senare

Publicerat den av en lisa i livet2 kommentarer

Det blev operation för maken. Inte imorgon eller på torsdag, som var budet före ultraljudet, utan direkt och helt klart utan att passera gå. Väck skulle den, både gallan, gallstenarna och gallgångarna. 

Titthålsoperationen slutade i en lite mer omfattande operation men nu är den gjord och nu ska han väl inte ha mer ont av den i alla fall. Budskapet när jag pratade med honom var i alla fall att han mådde oförskämt bra. Tycker att vi går på det framåt också. 

Och som jag längtar efter det där dubbelkopplet… Och att lilla Gnista ska komma på att hon kan det där med att vara rumsren. Men det är klart – mest längtar jag efter att maken får komma hem igen. Frisk. Förhoppningsvis redan till helgen. 

En stökig natt 

Publicerat den av en lisa i livet3 kommentarer

Makens onda gick inte över så han åkte till läkaren och kom hem vid två-tiden inatt. Tyvärr höll inte den smärtlindring han fått så vid halv fyra åkte han in igen. 

Där och då tyckte hundarna att det var morgon….

Jag lyckades ändå hålla dem någorlunda halvsovande men sexochtjugo var det bara att knata upp och utfodra dem. Då var de så hungriga att de ville ha maten INNAN de gick ut…

Nu är ju det värdsliga problem jämfört med makens smärta men det lär gå många koppar kaffe idag. 

Nervösa timmar

Publicerat den av en lisa i livetLämna en kommentar

För ett år sedan påbörjade äldsta dottern sitt livs äventyr, en resa med stort R.  Idag kulminerar den och strax efter 06.00 ringde hon. Då var hon framme på Akademiska  sjukhuset i Uppsala för sin DS-operation (duodenal switch). En överviktsoperation med allt vad det innebär. 

Jag skriver resa för att det är just det det är och hon har verkligen fått jobba hårt. Förra vecka var hon på inskrivningssamtal och när läkaren skriver i hennes journal att hon verkligen är redo och att de är mycket imponerade över vad hon har åstadkommit inför operationen var det ett välförtjänt kvitto. 

Vi har hittills följt henne på håll, det blir så i och med att hon bor så långt bort, men när hon skrivs ut efter helgen hämtar vi hem henne för att kunna finnas där och hjälpa henne. 

Nu följer några timmars nervositet hos oss men om några timmar är operationen över och då får vi följa med på nästa etapp av hennes resa.

Vill du följa henne hittar du henne här. 

Nu håller vi tummarna!