Kenneln som Sintra och Gnista kommer från har fått tillökning. Lilla Märta har flyttar in och vi fick komma och hälsa på. Sedan tidigare finns Sintras mamma Jess och yrvädret Jojo där så med Philip var det fyra rödvita snurrskallar som skulle kappas lite om uppmärksamhet, kel och gos.
Ett helt perfekt sätt att ha onsdagkväll på, första arbetsveckan efter semestern.
Och nej! Vi ska inte ha någon valp nu. 😃
Idag är det en vecka sedan vi kom hem från semestern och det känns redan väldigt avlägset. Tänker tillbaka med ett leende och försöker att rekonstruera vår rutt. Tur att jag har bilder som kan hjälpa till.
Ganska många bilder till och med 🙂
Och sedan kom vi hem. Typ en halvtimme före regnet och stormen.
Med facit i hand tog vi det lite för lugnt i början vilket ledde till att vi fick röra på oss varje dag på slutet. Det får bli en lärdom till nästa år. Lite kul är det att det bara är en hamn som vi kommit till två gånger och att hela åtta hamnar var helt nya för oss.
Nu ser vi fram emot fina helger så att vi kan få en liten dos av Bohuslän också.
Beställda igår och med två veckors leveranstid…
…men det brukar gå fortare, lade hon till när jag försiktigt undrade om det verkligen skulle ta så lång tid.
Kan inte riktigt förstå att det blev just dessa men efter att ha sett och provat dem kunde jag liksom inte riktigt släppa. Försökte med lila, svarta och silvriga. Till och med ofärgade plastbågar men landade ändå tillbaka på de spräckliga”70-tals”-bågarna.
Hoppas jag gillar dem länge.
Det var inte jobbigt väder idag. Ja, inte för att börja jobba efter semestern alltså. Stormbyar och ösregn och det ska visst hålla på i några dagar.
Såg någon prognos som pratade om 11 grader på onsdag…. Men nästa vecka ska det visst bli bättre igen.
Maken har åkt runt och lagt på extralinor på både vår och kompisarnas båtar och jag trotsade väder och vind med att snöra på mig löparskorna. Lite intressant att det var motvind vart jag än sprang.
Några dagar kan vädret få hålla på så men sedan vill jag att det ordnar upp sig igen. Tänker inte acceptera att hösten redan ska vara här.
Det gör fortfarande ont emellanåt och ibland rinnner tårarna lättare.
Idag är en sådan dag. Även om jag visste om att det var idag kastade Facebook det i ansiktet på mig imorse.
Stundtals väldigt jobbigt men ändå hanterbart. Jag saknar henne så men är också tacksam över den tid vi fick ha henne hos oss. Älskade Sintrabus.
en lisa i livet 