Kennelträff light

När Sintras uppfödare berättade att kennelträffen hade blivit inställd eftersom många hade lämnat återbud under veckan blev jag lite besviken. Det hade jag inte behövt bli för i nästa andetag frågade hon om vi inte kunde tänka oss att komma till henne ändå. Några hundsläktingar skulle hon nog kunna få ihop. Så blev det och med regnet fullkomligt vräkandes ner på utsidan bilen styrde jag mot Lysekil. För säkerhetsskull kollade jag lite olika väderappar under färjeöverfarten och visst lovade de uppklarnande väder… Fast vem kunde tro det.

Sintras mamma Jess väntade på oss och där fanns även Jess pappa Oscar. Dvs Sintras morfar. Han tyckte tyvärr lite för mycket om Sintra och blev förvisad till övervåningen under tiden vi fikade. Halvsyster Kajsa dök även hon upp. Hon kommer från den kull Jess fick innan Sintras kull. Även brorsan Rufus kom till Lysekil och med kenneln nytillskott, valpen Jojo, blev det sex glada och busiga hundar och alla höll vi tummarna att vädret skulle klarna upp tills vi hade fikat klart. Det gjorde det också så hundarna fick en härlig buspromenad bland klippor, skog och vindkraftverk. Just vindkraftverken tyckte Sintra att vi kunde ha skippat. Dem gillar hon inte alls…

Detta bildspel kräver JavaScript.

Det blev två intensiva dagar med hundbus för Sintra så början av veckan lär hon nog använda till att sova. Dessutom kommer hon nog att vilja ha lite extra mat. Hon har ju gjort av med en hel del energi under helgen 🙂

Rödvattnet och rödvita glada hundar

Helt spontant och relativt oplanerat blev det till slut fem welshar med tillhörande familjer som som träffades på golfklubbens parkering för att sedan åka vidare rätt ut i skogen. Ut i skogen där vi trodde att vi skulle vara ensamma men där många husbilar redan hade parkerat 🙂

Nu skulle vi inte stanna vid parkeringen utan vi gick åt ett annat håll och fick härliga timmar i skogen tillsammans med hundar som lekte lyckligt, klättrade i träd, simmade, kappades om pinnar och till och med fikade. Sintra trivdes som fisken i vattnet och njöt i fulla drag. Hon var konstant längst fram och hos oss samtidigt. Av alla hundar som var med tror jag att hon avverkade mest distans. Att få springa lös är verkligen dessa hundars rätta element. Aldrig långt bort och hela tiden med full koll på var vi är. Ja, och så med ett leende från öra till öra förstås.

20130922-221318.jpg
Tuffaste utmaningen var att fånga alla hundarna på samma bild. Fem stycken. Planen att få dem att sitta fint i vindskyddet fick vi skrota så istället fick det bli en springbild. Glada springande Welsh springerspaniels!

20130922-221541.jpg
Av rapportera jag fick efter promenade somnade Rifus, Kira, Viggo och Bella lika gott som Sintra när de kom hem.

Skördehelg på Sundsby

Det höll på att inte bli något. På väg till Sundsby och innan jag svängde av 160:an såg jag att bilar hade parkerat längs vägen och jag anade att det var många som, precis som vi, hade tänkt besöka skördedagarna på Sundsby. Mycket riktigt stod det parkeringsvakter vid infarten och de bekräftade mina misstankar. Men ibland ska man ha tur för medan de försökte komma på var jag skulle kunna hitta plats att parkera var det en bil som lämnade så den platsen fick jag.

Trots mörka moln runt omkring sken solen över Sundsby och vi kunde njuta både vackra miljöer och lite trevlig shopping. Tyvärr var det för lång kö till caféet så lunchen där fick skjutas upp till en annan gång.

20130922-215510.jpg
Lördagslunchen med yngsta dottern blev på Bistro Beo istället och vi blev både nöjda och mätta 🙂

Att fånga bilden i rätt ögonblick

När jag kom till jobbet idag möttes jag av en fantastisk och aningen dramatisk syn och som vanligt önskade jag att jag hade haft min systemkamera med mig. Även om jag ofta säger att den bästa kameran är den du har med och kameran i  min iPhone tar rätt bra bilder skulle jag ibland vilja ha möjlighet till det där lilla extra. Nu hade jag den inte med mig så mobilkameran fick göra sitt bästa med att fånga ögonblicket.

Photo 2013-09-19 07 59 59

Det handlar verkligen om ögonblick. Min kollega som skulle ta en bild bara några minuter senare missade ögonblicket den här gången. Nu lär det ju komma fler och för det har vi första parkett varje dag.