Författare: en lisa i livet

Sommartid är segling ett stort intresse och vintertid händer mycket annat kul. Gillar att träna, vara utomhus och att fotografera. Befinner mig mitt i livet och lever en dag i taget livet tog en liten knyck den 16 sept 2018 då jag drabbades av en stroke.

Färdigtränad för dagen

Publicerat den av en lisa i livetLämna en kommentar

Så här beskrivs passet jag var på idag:

SKIVSTÅNG INTERVALL
Ett skivstångspass förlängt med en konditionsdel. Efter styrkedelen tränar vi 15 minuters kondition i form av intervallträning. Konditionsövningarna är enkla och, om du vill, rejält jobbiga. Passet är ösigt och rakt och vänder sig till dig som är bekant med Skivstångsträning sedan tidigare. Träningsintensiteten är relativt hög och motsvarar ett tuffare medelpass.Passet är 75 minuter långt.

Det är såååå skönt – efteråt! Nu alltså. Framförallt efter lite att äta och en go’ dusch. Nu blir det mys resten av kvällen. Tvätten kan vänta till en annan dag 🙂

 

 

Säger bara MUMS!

Publicerat den av en lisa i livetLämna en kommentar

När jag kom hem från jobbet idag, lite försenad, stod middagen på bordet. Yngsta dottern hade lagat fetaostbiffar, kokat potatis och fixat en sallad. Tänker  på han som inte var hemma och kunde avnjuta den läckra måltiden. Inte sparade vi något heller. Det var alldeles för gott för att bli något över.

Tack för maten hjärtat! Det var delikat.

Från istid till sandstorm

Publicerat den av en lisa i livet4 kommentarer

Det är inte länge sedan marken var täckt av snö och is. Åtskilliga ton grus och sand har använts för att minska halkan för oss och nu får vi  se en annan effekt av det.

Vårstormen vi har på Västkusten har nu blivit en sandstorm. Känner mig helt genomblåst och sandblästrad. Vågar man hoppas att det är samma peelingeffekt på sanden som yr runt som på en dyr peelingkräm? 🙂

Ett vårtecken i min trädgård

Publicerat den av en lisa i livetLämna en kommentar

Tänk att en ensam liten snödroppen har velat slå ut i vår trädgård…

…och tänk vad glad jag blev över den.

Nu hoppas jag även på krokus och scilla men den har kanske tagit slut. Hörde någonstans att de gör det efter en tio år eller så. Hoppas jag har hört fel 🙂

Jag stoppade nämligen inte ner nya lökar i höstas.