Onsdag = tidig träning

Imorse var det lite tufft att ta sig upp ur sängen. Varför vet jag inte men säkert beror det på allt som händer, och inte händer, runt omkring oss just nu. MEN – jag tog mig upp och kunde konstatera att det redan var 15 grader ute och att solen strålade från en klarblå himmel. Förutsättningarna för utomhusträning på Bluewater kunde inte vara bättre och jag hoppades verkligen att Mark planerade att vi skulle vara utomhus… Jag tog i alla fall på mig träningskläder anpassade för det och packade inte ens ner mina inomhusskor. För säkerhetsskull slängde jag i sista stund ner baddräkten. Man kan ju aldrig vara riktigt säker…

Som vanligt fick vi instruktioner när vi kom. En matta, två gröna vikter och en pilatesboll och vi skulle vara utomhus! Flera av oss räknade med att uppvärmningen skulle bestå av ett antal varv runt Stenungsbaden och var nästa på väg när vi fick veta att det inte var så. Istället började vi direkt med pilatesbollen. Jag är fortfarande helt förundrad över hur många olika övningar man kan göra och framförallt att Mark kan alla. Vi började med ”situps” med benen böjda i 90 grader över bollen. Från det gick vi till att bara ha hälarna på bollen (med raka ben) och bara skulderbladen och armarna på marken. Sen skulle vi lyfta ett ben i taget rakt upp mot himlen (point your toes…). 50 på varje ben. Det kändes kan jag lova. Sen kom den, i mitt tycke, tuffaste övningen. Vi skulle pressa ner hälarna i bollen och klämma fast den mellan rumpan och vaderna och lyfta upp knäna mot magen. Det är svårare än man kan tro.

Efter den rivstarten fortsatten han med en mängd övningar och jag vet inte om det bara var jag som märkte det men alla övningar skulle vi göra 50 gånger. Kommer ihåg när vi började träna för honom, då var det 25 som gällde. Kan det vara så att han tycker att vi ska fixa 50 nu?

Även vikterna kom till användning (såklart) och vi ömsom satt på, låg på eller höll i bollen. Tufft – men roligt. Det kommer att kännas i både armar, ben och mage imorgon. Det är jag helt säker på. Avlsutningsvis sprang vi två varv runt Stenungsbaden (varje varv är 700 m) och han klockade. Tyckte att han klockade mig till 6,07 men det kan ha varit 7,06… Det roliga var att jag gärna (?) hade sprungit ett varv till. Kanske var det vädret som lurade mig 🙂

Next week we´re going to play

Så sade Mark innan han släppte iväg oss. Och var vi rädda om våra skor skulle vi se till att packa med oss lite mer oömma sådana till nästa gång. Kan det vara så att det är dags för Bootcamp? Det både ser jag fram emot och inte i så fall…

Vi fortsätter att vara duktiga

Hela helgen gick ju åt till arbete i trädgården och vi kände oss supernöjda med våra instatser. Jag med allt jag fick gjort i rabatterna och maken med att ha högtryckstvättat hela altanen.

Idag fortsatte vi.

Trädgårdsmöblerna skulle få sig en omgång. Utrustade med varsin högtryckstvätt tog vi oss an två bord, sex karmstolar och sex vanliga stolar. Blött blev det och blöta blev vi. Konstigt nog regnade det faktiskt inte men hade det gjort det hade vi inte kunnat bli blötare…

Resultatet? Jag låter bilden nedan tala sitt tydliga språk 🙂 Nu är bara frågan om man skulle olja det eller inte. Någon som har kloka råd?

För 22 år sedan…

Idag är det 22 år sedan jag träffade min man för allra första gången. En kompis till mig kände honom så visst hade jag hört om honom redan tidigare. Hon tyckte att vi skulle passa ihop och hade länge försökt sälja in idén till oss båda, utan framgång. Till slut gav hon upp.

Men då…

Det var vårkonsert på gymnasiet och jag och min kompis var med i kören. Istället för att åka hem efter skolan stannade jag kvar hos henne för att fixa mig där. Medan hon och hennes sambo tog en promenad med deras hund hoppade jag in i duschen. Två minuter senare ringde det på dörren och eftersom jag tror att de är de som kommer tillbaka (och har glömt sina nycklar) drog jag på mig en badrock som hängde där och öppnade dörren, fortfarande med schampo i håret… Det var inte min kompis och hennes sambo. Det var min blivande make!

Visserligen tog det ytterligare några månader innan vi blev ett par men det har vi varit sedan dess. Vi, tillsammans, hand i hand genom livet…