Har samlat de inlägg jag skrev på Stenungsbadens blogg som deras Special Guest under helgen här nedan:
Rekommenderar alla att ta chansen att vinna en sån här möjlighet till upplevelse. Gå med i Facebookgruppen
När jag var liten slog Abba igenom. Jag var blond och min lillasyster mörk. Gissa vem som var Agnetha och vem som var Anni-Frid?! Pappa hade en video och spelade ofta in de uppträdanden som tv sände och vi satt klistrade vid tv’n. Sen kom filmen Abba – the movie och mamma tog med oss till Borås för att se den. Jag bara älskade Abba.
Som åttaåring flyttade jag utomlands och gick bl a i amerikansk skola. Det innebar att jag rätt snart kunde sjunga med i texterna ”på riktigt” och inte bara ljuda låtarna. Jag fortsatte att älska Abba.
Sex år senare flyttad jag hem till Sverige och fick lära mig att det inte var ok att gilla Abba… Något som var jättesvårt för mig att förstå eftersom Abba var enormt stora utomlands. Vad gör man som 14-åring när någon säger hur det ska vara? Jag slutade gilla Abba offentligt, hemma gillade jag dem fortfarande och har så fortsatt. Jag menar – vad skulle en nyårsafton vara utan ”Happy New Year”?
Numera tror jag inte att någon säger emot mig om deras storhet. Har sedan en tid tillbaka alla deras album i min iPhone och har ikväll – återigen – lyssnat på olika låtar från olika album. Shit vad bra de är! Har du inte boxen – se till att skaffa den… Ett litet tips i all välmening…
Lyssnar man noga på deras musik hittar man musikslingor som kommer igen både i Chess och i Kristina från Duvemåla. Lite som en trailer här och där 🙂
Hur lång tid det tar att lyssna igenom hela boxen? Från Saltå Kvarn till Stenungsund i snöstorm ungefär 🙂
Var i veckan ute och åt tillsammans med en kär väninna. Mitt i veckan är inte utbudet så stort i Stenungsund men jag hade fått tipset att gå till Ti Amo. De skulle visst ha bra kött bland annat.
Vi kom dit och satte oss längst in i lokalen. Visserligen var det rätt tomt där men man kunde ju aldrig veta om det skulle drälla in massa folk för att hänga i baren och titta på hockey eller fotboll. Sånt håller inte jag direkt koll på… Kyparen (heter det så på en pizzeria) kom och tog upp beställningen och vi satsade på helstekt oxfilé. Här gällde att testa tipset.
Det föll mycket väl ut. Vi hade båda önskat köttet på olika sätt. En ville ha medium och en rare och det fixade de. Dessutom var köttet så mört att det nästan smälte i munnen. Ingen av oss ville ha potatis till (GI…) men kocken fixade en mycket fräsch sallad till oss och även lite wokade grönsaker. Det enda jag inte kan kommentera är hur husets vin var. Jag körde nämligen och glömde fråga min väninna hur vinet var.
Toppbetyg alltså – om man bortser från miljön… 🙂
Igår blev jag stolt på ett nytt sätt! Ett bra sätt! Hoppas jag… Hon är klok!
Veckorna rinner iväg och det känns nästan som om det är måndag och fredag hela tiden. Även om den här veckans tisdag kändes precis hur lång som helst hade det sedan hunnit bli torsdag innan jag hann blinka. Visst, det blir fortare dags för sjösättning och båtsäsong men jag vill ju hinna njuta av nuet nu också….
Bloggen har faktiskt blivit ett litet verktyg för det. Genom att jag gärna vill dela med mig av sånt jag upplever, vackra saker eller bara skriva av mig här och nu är bloggen också som ett litet fönster bakåt i tiden. Jag kan bläddra tillbaka bland mina egna inlägg och bilder och komma ihåg att jag faktiskt njöt av nuet – där och då. Även om det bara var en kort stund. I och med att det finns här kan jag ju uppleva det lite igen och igen. Rätt bra faktiskt!
en lisa i livet 