Kategori: en lisa i livet

Efter jobbet igår hämtade jag yngsta dottern hemma och sedan styrde vi bilen mot Trollhättan och det högsta huset där. Vi var bjudna på middag hos mellandottern. Igår var det exakt en månad sedan hon flyttade hemifrån och jag vet inte om hennes tanke var att fira…

Det tog oss nästan en och en halv timme dit. Det gör det inte i normala fall men nu var det både ombyggnad av Stallbackabron OCH en stillastående bil mitt på bron. Roligt var det inte.

Mellandottern hade önskat att vi skulle åka till Ö&B för att handla och hon hade kollat upp var det låg. Trodde hon… Vi kan väl säga så här: Hon hade inte direkt koll och det slutade med att vi åkte hem till henne och lagade mat istället. Då hade vi irrat runt i nästan en halvtimme. Jag kände en viss oro för att det skulle gå ut varningar på radion från polisen. ”Det cirkulerar en suspekt vinröd Volvo i trakten runt Trollhättan…”

Hon har fått det så fint hos sig (tror att hon hade städat lite extra innan vi kom) men det var en konstig känsla att se henne rumstera i ”sitt” kök.. Thaigryta bjöd hon på och till den en helt fantastisk solnedgång. Det värmer i hjärtat att hon har kommit tillrätta och även trivs med utbildning, lägenheten och med att ha flyttat. Yngsta dottern sade i bilen på väg hem att hon tyckte att systern hade blivit mera vuxen.

Tack för maten hjärtat, hoppas det gick bra med disken!

Det känns som att båtsäsongen tog slut väldigt abrupt i och med att vi kom hem från vår seglingssemester. Sedan dess har vi inte varit ute med Aquelina en enda gång och nu börjar det både ta slut på helger och bli kallare ute. Som den ständige optimist jag ändå vill påstå att jag är (oftast) hoppas jag dock på både kommande helg och möjligen även helgen därpå. Visst, det är oktober då men vadå? Vattnet är inte sådär fruktansvärt kallt än så riktigt kallt blir det nog inte inne i båten och värmaren har ju hittills alltid gått som en klocka så varför skulle den ge upp nu liksom? I och för sig finns det ett problem med värmaren och det är att utblåset i akterkabinen, där maken och jag sover, är precis vid makens fötter. Problem med värmaren förresten? Kanske mer problem med maken då eftersom han gör en tunnel med sitt täcke över utblåset och på så sätt får in all varmluft under sitt eget täcke… Hm…

Maken ser inte problemet utan tycker att jag kan krypa in under hans täcke… Jag tycker han kan låta bli att göra tunneln över utblåset istället… Vi löser nog det – OM vi kommer ut förstås.

Skulle det nu inte bli väder för segling till helgen blir det nog tömning av båten istället. Det är mycket som ska fraktas hem. Mat, kläder, dynor, handdukar, lakan, täcken, skor, kuddar, segel, och massor av annat som på något underligt sätt nu ska förvaras iland hemma hos oss. Garaget fylls, klädkammare fylls, skafferiet fylls på för att vi sedan om ungefär ett halvår ska börja flytta ut allt i båten igen. Den flytten är alltid mycket roligare.

När väl båten är på land väntar ett halvår av längtan men också av minnen från vad vi gjorde under föregående seglingssäsong och planerandet för kommande säsong. Det är riktigt roligt det! Gissar jag nu kommer planerna att innehålla mycket segling i Danmark igen.