Idag stavas paradiset Ramsö

Vid halv elva lämnade vi hamnen på Storö och styrde stäven mot Ramsö. Vi hade hoppats kunna segla men vinden dog ut och det var dessutom plattläns så det blev inte mycket med det. Det fick bli järngenuan och stödsegel. Dyningen var rätt häftig och mellan vågtopparna såg vi till och med tumlare.

Det var mulet när vi lämnade Väderöarna men det tog inte lång tid innan det sprack upp och blev varmt och skönt. Fleecetröjor och lånbyxor byttes snabbt mot bikini och solglasögon.

Framme på Ramsö var det mer båt än jag trodde att det skulle vara. Just nu är det 18 båtar i hamnen och det verkar som om de flesta ska vara kvar här över midsommar. Det ska inte vi – förhoppningsvis går vi till Resö imorgon.

Vindrosor och Tomtningar

Det blev ännu mer klättring på bergen på Storö på Väderöarna. Efter en god lunch och en siesta i sittbrunnen gick jag och vännen på Alinde ytterligare en sväng. Vi ville se om vi kunde hitta både en tomtning kallad ”Kyrkan” och några vindrosor som skulle finnas inristade i berget. Just nu pågår ett arbete just på Väderöarna för att forska mer kring dessa.

Kyrkan tros vara en gammal begravningsplats för omkomna sjömän och på en altarliknande sten finns ett kors och ett upp och nervänt hjärta inristat. Hjärtat symboliserar döden. De finns även de som tror att Kyrkan användes av korsfarare på sin väg mot Nidaros.

Vi lyckades hitta både Kyrkan och två vindrosor och det är inte utan att man känner historiens vingslag. Här har sjöfarare sökt skydd och lä sedan lång tid tillbaka. Man blir full av vördnad.

När jag kommer hem igen tänker jag läsa på mer om Väderöarna och dess senaste funktion som boplats för lotsar och fyrfolk. Det som känns som det förflutna kom plötsligt nära inpå när jag idag fick veta att en kollegas mor var från ön och hade levt sina första 18 år här. Jag vill veta mer…

Grundlurad blev han

En god vän har fyllt 40 och för ett tag sedan fick vi en inbjudan till hans fest. Grejen var att den var hemlig för honom. Han trodde att det skulle vara öppet hus men vi visste att det dessutom skulle bli ett hejdundrande kalas med 70-talstema på kvällen.

Imorse kom hans fru för att hämta vår ljudanläggning som hon skulle låna till kalaset och hon berättade att hennes man var lite småsur därhemma. Han hade kommit på att han nog egentligen ville haft fest – det hade ju varit så himla skoj. Dessutom var det flera av vännerna som *inte kunde komma* så det skulle inte bli så många som kom.

Mellan vår båtstuvning, handling och gummibåtsuppumpning hade vi tänkt oss ett besök på tiden för hans Öppet Hus och för säkerhetsskull ringde hans fru för att verkligen säkerställa att vi skulle komma – han var tydligen rätt låg.

Stackarn… Han hade inte en aning som vad som komma skulle 🙂

Vid halv tre kom vi hem till dem, åt, minglade, drack kaffe och tackade för oss. Nu skulle vi ut med båten på vår semester. Trodde han!

Halv åtta kom vi tillbaka! Då fullt utspökade i 70-talskläder. Jag i en hellång ärmlös jeansoverall  och platåssander och maken i långt hår och rutig kavaj (inköpt på Marta & Marias för 40 kr). Hela kompisgänget var där och han själv kläddes ut i grönrutig kostym och Elvis Presley hår. Det var verkligen en syn för gudarna och han blev grundlurad! Var alla hade hittat sina utstyrslar? Det var hos någons mamma, hos frisören osv, osv. Alla var superfina…. fast nja… När vi lämnade festen  hade dansen pågått en stund. Behöver jag säga att ABBA var rätt vanligt bland låtvalen?

Nu laddar vi för att lägga loss tidigt imorgon bitti. Klockan är ställd på sju och planerad avgång är satt till nio. Sov gott! (Och ja! Jag hann med att få se en glimt av kronprinsessbröllopet också…)

En trevlig ”Mösexa”

Vad får man om man slår ihop en svensexa och en möhippa? En mösexa så klart! Det har vi haft idag för vår kollega som ska gifta sig. En lite lagom variant…

Vi var åtta stycken som åkte till Liseberg där vi först åt på Hamnkrogen. Jag kan verkligen rekommendera maten där. Den var hur bra som helst. Jag och några till åt halstrad tonfisk – säger bara – MUMS! Andra valde Cesarsallad med räkor och Fisk- & Skaldjurssoppan och alla var nöjda med sina val.

Efter maten blev det femkamp och vi har nu identifierat en riktig vinnarskalle bland oss (vi pratar inte om mig)… Undrar hur mycket man måste träna för att bli så bra?

Det blev en mycket trevlig kväll och jag hoppas att vi får till fler framöver.

Halkiga skor på båten

Jag har ett problem. I land är det inte så stort men ombord på båten kan det rent av ställa till med skador.

Maken kan ha vilka skor med gummisula som helst på båten utan att halka. Köper jag likadana halkar jag. Köper jag andra halkar jag lika mycket. Problemet är att jag inte kan sätta fingret på vad det beror på, det enda jag kan gissa på är att mina små fötter spelar in och kanske även vikten jag fördelar över de små fötterna.

För ett par år sedan hittade jag ett par seglarskor från Helly Hansen som har funkat jättebra – tills nu. Nu har gummisulan torkat och skon är halare än halast. Skon jag behöver ska inte heller bara funka på båten utan MÅSTE funka även på halkiga bryggor och klippor.

I slutet av förra årets säsong hittade jag ett par sandaler från Sebago som har varit jättebra. Nu har jag köpt samma typ men denna gång hela skor och de har exakt likadan sula. Hoppas innerligt att de funkar på exakt samma sätt som de andra.

Nu håller jag tummarna för att sulan är EXAKT likadan!