Som rinnande vatten

Veckorna bara rinner iväg. Visst ska man hinna njuta av nuet och det tror jag ändå att jag är rätt duktig på men jag gillar när veckorna rinner iväg när maken är bortrest. Då dröjer det inte så länge tills han kommer hem.

Den här gången blev resan extremlång. Två veckor är ganska normalt men den här gången blev det nästa tre… Balanserar rätt nära för länge. Nu är det i alla fall bara en helg kvar utan honom och den är redan fylld med Båtmässan och handboll (tjejerna möter Kropps).

Båtmässan ja. Startskottet på nedräkningen till båsommaren… Känns lite avlägset just nu, med många minusgrader, massor av snö och ett tjockt istäcke på havet. Räknar dock med islossning långt före midsommar och att båten sjösätts i april som den brukar. Kanske blir det under andra halvan i år iställt för i början som det brukar. Ytterligare en anledning till att veckorna kan få rinna iväg.

Premiärseglingen förra året gick till Marstrand och var den 18-19 april. Håll tummarna för att vi åtminstone är i sjön då i år.

Packad och klar

Det börjar dra ihop sig. Alldeles strax åker jag till Stenungsbaden för att som Special Guest tillbringa ett dygn under det som går under namnet träningshelg. Jag kommer att blogga för dem om min vistelse där på deras blogg

http://stenungsbaden.wordpress.com  

Följ mitt dygn på Stenungsbaden där.

Jag har åkt skridskor på Hakefjorden!

Maken har åkt på tjänsteresa och sitter just nu på planet till Australien. Jag körde ut till våra kompisar i Höviksnäs (de som har kompisbåten Alinde) för en promenad. Med mig hade jag faktiskt även mina och makens skridskor (N på Alinde hade inga egna). Sedan isen lade sig har jag väldigt gärna velat åka skridskor på Hakefjorden och när vi tidigare i veckan lunchade (även maken) blev det prat om det. Jag åkte alltså till Höviksnäs med förhoppningen om att få åka skridskor.

Vi började med en promenad. Först till Loka där vi gick ut på isen. Den var glashal och här och var fanns små kullar (!) man behövde ta sig upp för och över. Första kullen kom och jag stöp som en fura…! 🙂 Upp igen och vidare på isen. Det var lite häftigt och läskigt på samma gång.

Helt plötslig dök det upp röda och gröna prickar. Hoppsan – vilken sidan skulle man ha dem på?

Väl tillbaka vid parkeringen i Höviksnäs hamn plockade vi fram skridskorna och satte oss på bryggkanten utanför bastun för att snöra på dem. Jag hade trott att man skulle åka inne i hamnen men det var utanför hamnen som tydligen var bäst. Pirrigt i början? Superpirrigt! Här brukar vi ju gå med båten.

Efter ett tag slappnade jag av och kunde njuta av det! Det var helt underbart. Kunde åkt hur länge som helst tror jag. Det började snöa och var sådär underbart vintrigt som vi här på västkusten inte alls är vana vid. Vet att många börjar tröttna men jag tycker nog att det kan få hålla i sig minst februari ut också. Sen kan det få bli vår.

Efter en fika utomhus blev jag bjuden på gulaschsoppa innan jag åkte hem till döttrarna. Nu funderar jag på om jag skulle försöka få tag på långfärdsskridskor. Skulle vilja ge mig ut (organiserat så klart) på en längre tur. Känner att det skulle kunna vara min grej.