Bläddrar, minns och längtar

I och med att vi täckte av båten i söndags vaknade längtan. Längtan att lägga loss och segla iväg. Gärna då tidigt så att vi nästan är ensamma ute. Jag bläddrar bland lite bilder i iPaden och längtar ännu mer. Det är första turen förra året, till Mollösund. Då när det var jättefint väder och dimman sedan kom från ingenstans. Det är bilder från påsken. Påsken med det fantastiska vädret då vi hann med Fiskebäckskil, Bohus Malmön, Smögen, Hållö och Gullholmen. Då när vi till och med kunde ta en lite avstickare med båten till Lysekil för att träffa Sintra som då var tre veckor gammal.

Jag fortsätter bläddra bland bilder och minns och längtar ännu mer…

20120313-200016.jpg

20120313-200235.jpg

20120313-200400.jpg

20120313-200531.jpg

20120313-200625.jpg

20120313-200744.jpg

20120313-200859.jpg

20120313-200947.jpg

Besvikelsen är stor

Vid nio ringde telefonen. Det var från Drottning Silvias Sjukhus (Östra). Läkaren som skulle operara yngsta dottern var sjuk så ingreppet var inställt….

Suck!

Visst kan jag förstå att även läkare blir sjuka men det var ju så nära. Att frustrationen är så stor beror på att det år så många saker som måste klaffa för att operationen ska bli av och framförallt då att dottern är 100% frisk. Vi har ju i princip hållit henne i karantän i en vecka nu och så blir det så här.

Dubbelsuck!

Sist det var på gång blev hon kanonförkyld och det var i november. Nu lär vi få vänta ytterligare fyra månader men om man tänker på att vi då hamnar mitt i sommar och semestrar så är det nog mer troligt att det blir någon gång efter augusti…

Bild

Operationsdags

Idag är det dags. Yngsta dottern ska få ny trumhinna på sitt ena öra. Det öra där hon idag har ett stort hål efter många öroninflammationer och flera omgångar med rör. Rören i sig var bra men ärren och hålet de lämnade efter sig lämnade henne även med en ganska hög hörselnedsättning på det örat. Tillräckligt mycket för att det ska vara besvärligt för henne.

Man kommer att skapa den nya trumhinnan av en av hinnorna på tuggmuskeln och det låter ganska komplext för mig. Ändå tar ingreppet bara två timmar från det att hon sövs tills hon är bandagerad och klar. Sen är det stilla som gäller för henne i en vecka och säkert även en snygg turban.

Nu håller vi tummarna!

Helt naken

Med det väder som är nu fanns det liksom ingen återvändo. Termometern kröp längre och längre upp och stannade runt nio grader och vi satte oss i bilarna och körde till Almösund där vi har båten uppställd på vintern. Nu skulle presenningen av. En stor och två lite mindre täcker Aquelina och skyddar henne från väder och vind under de mörkare årstiderna. Den här vintern har de verkligen fått bekänna färg med tanke på alla stormar vi har haft. Men – det har funkat hur bra som helst.

Många knutar (knopar) ska knytas upp och många meter rep ska trasslas ut. Ovanpå det ska sedan själva täckställningen demonteras. Tyngsta momentet är nog ändå att vika den stora presenningen. Otymplig, stor och tung är den men på två fixar man det lätt (!).

Sintra var med oss och blev upplyft i båten. Hon kände definitivt igen sig övervakade vårt arbete och arbetet gick som en dans. Solen strålade och det var varmt. Så varmt att jag nog hade kunnat skippa jackan men vad hade mamma sagt då? 🙂

Nu är Aquelinas vintervila slut för den här gången. Snart, snart är det dags för sjösättning och en lång härlig båtsäsong.

Det blev som ett nytt vardagsrum

Den stora bokröjningen och möbelrockaden från veckan fick ett slut och nu har vardagsrummet fått sig en ansiktslyftning. Två nya soffor och ett nytt soffbord blev det nu. 3D-tv’n (:-)) kommer efter sommaren. Det känns liksom inte som att det är rätt säsong att köpa den nu. Nu är det ju istället säsong för att var utomhus.

Det saknas fortfarande några tavlor som är på inramning och även ett lager färg på en fondvägg. Måste ju ha något att göra nästa helg också.

Om jag är nöjd? Absolut! Jättenöjd.

Detta bildspel kräver JavaScript.