Vid Uppsala slott

Vi var inte ensamma om att ta oss till slottet idag och alla verkade njuta av det vackra vädret. Överallt var det ”turister” med kameror runt halsarna och det fotograferades för fullt.

Här ÄR verkligen höst och färgerna i orangeskalan lyser upp allt. Visserligen är här inte lika vackert väder som det hemma men jag säger det igen – FÄRGERNA!!

Hur vackert som helst!

10685336_10152222993726116_838075714514122360_n

Vi började vid Gunillaklockan (från 1588) fick världen utsikt därifrån mot Domkyrkan.

10696197_10152222992071116_5638724268985259178_n

10624972_10152222992341116_4957890538249510265_n

10649620_10152222992221116_6791823891812126093_n

Det var fin utsikt åt många håll – och vackra höstfärger – men man kan väl säga så här… Sintra är inte riktigt fotograferingskompatibel när hon är kopplad. Kom på att jag kunde ställa mig på kopplet. Då blev det inga ryck 🙂 och jag fick tagit några bilder.

10299000_10152222992841116_7690661349647599499_n 10468365_10152222993036116_5653559367184665028_n

Äldsta dottern tog med sig Sintra medan jag gick till Botaniska trädgården. Ingen av oss trodde att man fick ta med hundar in där. Tji fick vi för hundar i koppel var välkomna men å andra sidan var det inte mycket att se där nu. Det var nog lite för mycket höst.

10665286_10152222994211116_7253562150807436152_n

När man…

När man tar ledigt en fredagseftermiddag kan man rasta Sintra i Götene vid halv två.

IMG_0182.JPG
När man tar ledigt en fredagseftermiddag kan man ta en bensträckare i Högsjö vid halv fem.

IMG_0185.JPG
När man tar ledigt en fredagseftermiddag kan man vara framme hos äldsta dottern i ÖSterbybruk vid halv sju.

IMG_0187.JPG
…och sen kan man äta god middag och spela spel hela kvällen.

IMG_0192.JPG

Från L till H

När hon började skolan var hon en av tre i klassen med samma namn och redan då tror jag att hon funderade på det första gången.

I handbollslaget blev hon plötsligt en av fem med samma namn och vi fick frågan från henne varför vi inte valt ett av hennes andra namn som tilltalsnamn? Vi svarade att hon kunde välja att byta efter att hon fyllt 18 år.

Nu är det gjort. Anmälan om namnändring är inskickad till Skatteverket och vi får försöka ställa om. Vi försöker ställa om. Vi lär om. En gång tidigare har vi gjort det och det var när hon föddes. Hon såg nämligen inte alls ut som det namn vi hade tänkt oss utan mer som namnet på den där båten vi såg dagen innan hon föddes… Hoppsan liksom. Det tog ett tag att vänja sig då också.

Bara idag har jag nog sagt fel ett tjugotal gånger och tänkt fel ännu fler. Oj vad mycket jag måste träna på hennes nya tilltalsnamn.

…och tänk att hon tycker så mycket om just det namnet. Min mormors andranamn. Det som min mormor själv inte tyckte var så fint och inte kunde förstå att vi valde. Det namnet som jag tycker är så himlans vackert. Ett vackert namn som passar en vacker kvinna – min vackra dotter!

och han har kommit ikapp…

26 år, så länge har maken och jag varit ett par. Ihop. Tillsammans. Och nu äntligen har maken kommit ikapp mig. Jag har länge varit ihop med honom halva mitt liv, till och med mer än halva, och nu har även han varit det med mig. Vilken tur!

Det konstiga är att det inte känns så länge och ofta undrar jag vart tiden har tagit vägen. Visserligen kan jag se på våra barn att det har gått rätt många år men ändå…

26 år – det är häftigt det! Det är kärlek det!