Båtmässan 2014

Det är nästan en tradition. Ja, ok – det ÄR en tradition och dessutom det allra första vårtecknet. Båtmässan i Göteborg. Alltid i början av februari och ungefär samtidigt som jag börjar längta till sjösättning och den allra första helgen ute med båten.

I år har vi velat lite fram och tillbaka. Ska vi åka dit, eller inte? Oftast har vi haft något vi ska titta lite extra på och kanske till och med passa på att köpa när det är mässpriser. För så är det. Allt som det står båt framför är dyrt. Emellanåt snuskigt dyrt. Efter förra årets megainvestering i båten med både motorbyte och installation av bogpropeller är det inte aktuellt att öppna plånboken så stort i år men det är klart – ett besök måste vi ju få till.

Så – nu är vi på väg. En vardagkväll och inte så värst många timmar att gå där men ändå tillräckligt för att insupa lite vår. Och självklart ska jag handla.

Vad jag ska köpa i år? Ja, inget till båten. Nej – det ska bli en Devlonmatta. Är så innerligt trött på blöta golv. Hoppas nu bara att den är bra. Någon som vet?

Göra om och göra rätt

Vi hade tapetserat ett rum på övervåningen och jag fick lite inspiration att fixa en fondvägg i vardagsrummet. När väl den var klar insåg vi att vi borde måla både tak och väggar också. Fortsätta med tapeten på fönsterväggen ville jag också.

20131125-220723.jpg
Tapeten satt tyvärr lite snett så den tapetserade jag över och ett fräscht lager vit färg täckte inte utan det behövdes två… Ovanpå det var det färgfel på tre av tapetrullarna så det blev en del slit.

20131125-220955.jpg
Allra lurigast var de smala remsorna som skulle till mellan fönstren där det i det ena mellanrummet till och med blev så att skarven hamnade. Efter massa pill och tålamod som jag inte trodde att jag kunde uppbåda blev jag nöjd. Riktigt nöjd till och med.

20131125-221338.jpg
Ränderna hamnade där de skulle göra och när jag kom till slutet av sista väggen var även den tapetvåden rak. För att verkligen ställa krav på rakhet hamnade en rand precis kant i kant med väggkanten. Men, rakt blev det. Kanske att jag skulle karriärväxla… Eller inte.

20131125-221604.jpg
Att tapeten skulle vara rak var en förutsättning för att bl. a kunna hänga upp tavlor så jag är mer än nöjd med att vi gjorde om och gjorde rätt. Jag hade nog ångrat mig stort annars.

20131125-222014.jpg

20131125-222023.jpg

Ibland kan vi

Det finns människor som är sådär himla duktiga på allt. De slänger ihop en altan på en dag, styckar en älg på en kväll, renoverar och grejar så det står härliga till. Även om maken är duktig på mycket så räknar jag nog inte in mig själv i de händigas skara. Men så ibland blir jag nästan liksom förvånad. Typ när maken och jag fixar till gästrummet med takmålning och ommålning av väggar. Och det på relativt kort tid. I söndags kväll drog vi igång och idag är det bara tavlorna kvar som ska hängas upp och en matta att rulla ut. Det är vi nämligen duktiga på. Vi gör det strukturerat och vi blir färdiga när vi väl börjar. Ja, för när det gäller att komma igång sitter tummen emellanåt rätt hårt fast.

Duktiga känner vi oss nu.

Photo 2013-08-22 08 02 59

Nu är frågan vilket rum vi tar oss an som nästa projekt? Lite kul var det ju…

 

Det gäller att landa

När jag kom hem efter jobbet möttes jag av en glad vovve som vill leka i trädgården. Där var det inga ledsamheter överhuvudtaget och då rycks man lätt, väldigt lätt, med. Vi kastade boll. Vi kastade boll länge. Att hämta bollen fixar hon lätt men sen är det det här med att släppa den på kommandot ”loss” vilket är inte lika kul i hennes värld. Men – vi börjar hitta rätt och idag släppte hon den flera gånger utan att vi behövde kampas om den… Träning Träning och ännu mera Träning funkar alltid i längden.

537935_10151294889546116_896529658_n

Att plötsligt hitta färgglada vårtecken i trädgården var precis vad jag behövde idag. Efter en vecka som inte platsar på tio i topplistan över de bästa är varenda lite ljusglimt värt massor. Gula och lila krokusar, tulpaner, scilla och knoppar som nästan är på väg att ”brista” gjorde mig glad. Glad för det lilla och glad för vardagen. Glad för nuet och glad för vackerheten i det som är smått… Väljer man nu att fokusera på en sak i taget så kommer allt att bli bra. Det bara vet jag.

420603_10151294889421116_1718490799_n

922970_10151294889476116_659202731_n

544941_10151294889626116_501699352_n

 

431899_10151294889371116_366419476_n

21181_10151294889696116_1343067306_n

 

Väljer man nu att fokusera på en sak i taget så kommer allt att bli bra. Det bara vet jag. Jag ska åtminstone försöka.

Försöka finna mig i att jag har ont i knäet och att det troligen hänger ihop med knölen på foten och att det troligen innebär någon form av skalpellinblandning framöver. Men sen blir det bättre…. Lägger man där till att det finns de som har betydligt allvarligare ”ont” så är mitt lilla egentligen inte  så mycket att gnälla över. Även om det skickade mig rätt ner i källaren kl 06.00 i morse när väckarklockan ringde. Att då upptäcka att jag hade för ont för att till och med jag skulle tycka att det var lämpligt att åka på Indoor Walking var jobbigt. Riktigt jobbigt. Istället för att tycka det kunde jag ha tyckt att det var mysigt att få krypa ner i sängen och mysa med Sintra i en timme till… Ja – så måste jag nog göra. Försöka vända det negativa till det positiva. Se vad framsidan av baksidan är liksom…

Oj – här kommer jag att behöva hjälp… Det får verkligen bli fokus på en sak i taget. Och jag- ta emot hjälp? Jag som helst vill klara mig själv…. Uj, uj, uj… Bäst att sova på saken. Det känns säkert bättre imorgon.