De hade inte setts sedan i mitten av mars så det var ett kört återseende mellan syskonen bus. Sintra och Rufus. De lekte och lekte och busade och var sååå glada. När de är glada är jag glad. Fattas bara annat.
Efter dagens oväder blev det lite bonus att det klarnade upp och blev riktigt fint igen. Det är väldigt vackert här..
Nu är det återigen dags för långhelg, de har kommit på rad nu ett tag, och sedan är det bara ett par veckor kvar innan det är dags för semester på riktigt.
Det blev inga valpar den här gången. Trots att Sintra visade alla tecken på en dräktighet har det någon gång under de 63 dagarna slutat vara så. Snopet – javisst men så är det bara. Det får bli ett nytt försök vid nästa löp.
Utan att jag visste om det åkte därför maken och yngsta dottern och hämtade henne och plötsligt var hon bara hemma. Glad, sprallig och busig. Av den förnäma drottningmodern (som hon betedde sig som efter parningen) fanns inga tendenser kvar. Nu var hon ”som vanligt igen”.
Kanske lite busigare än vanligt för när jag kom hem efter att ha varit iväg en sväng hade hon rumsterat om ordentligt i soffan – eller – var det verkligen hon? För visst ser hon väldigt oskyldig ut 🙂 Ända ut i den blåa bollen….
Med Sintra hos kennelmatte för eventuell (?) valpning är det tomt hemma och vi saknar henne jättemycket. Flera gånger tror vi att vi hör henne tassa över golvet innan vi kommer på oss…
När vi stod och väntade på alla balklädda ungdomar på Marstrand i fredags dök Sonja upp med sin husse och matte. Sonja som är lika gammal som Sintra och som vi träffade första gången i Danmark för två somrar sedan. Sonja och henne och husse och matte ville också se de finklädda ungdomarna och yngsta dottern såg nog Sonja innan hon såg oss (:-)) och passade på att kela lite.
…och visst funkar Sonja som en stand-in-welsh när vi saknar Sintra… Åtminstone för en liten stund.
Det har gått lite mer än en vecka sedan Sintra var med sin kennelmatte och blev parad med snyggingen Jalle. Vi vill gärna tro att det har tagit sig och att det i och med det blir en kull som föds någon gång runt vecka 25. Visst är det lite tidigt att veta säkert än men något som har hänt är att Sintra ätit som en häst i veckan som gått. Dubbla dagsransoner toppade med grädde har hon klämt i sig och dessutom två korvar som mellis varje dag… Undra undra….
Vi håller tummar och tår och hoppas att det är som vi tror.
Söta lär de ju bli, de små. Med så söt mamma och så snygg pappa. (Bilderna har kennelmatte Barbro tagit) och det är till henne man vänder sig om man är intresserad av valp.
Lånehunden Polly på upptäcktsfärd på Vasholmarna utanför Grundsund. Vi kom dit med segelbåt efter att ha lämnat Mollösund efter frukost. Det var ingen vind så att segla gick bort. Istället njöt vi av vädret och av kunna inleda seglingssäsongen 2014 på ett perfekt sätt. Väl framme och förtöjda lyfte vi iland både vår Sintra och lånehunden Polly och det utforskade snabbt den lilla ön. Polly hittade en klippa vars ”lutning” fick mig att hålla andan medan hon säker på sin sak tog sig nerför den. Det är det där med vad hundar och barn gör… och de klarar mycket mer än vi tror.
en lisa i livet 