Ibland är det svårt! Svårt att fokusera på rätt saker.
Typ när utsikten från jobbet ser ut så här:
Då glömmer jag nästan att jag behövde skrapa rutorna imorse.
Efter en lunch på balkongen på jobbet känns det ännu bättre. Nu har jag fyllt på med massor av frisk luft, sol och till och med värme. Det var säkert minst 24 grader i solen… Och soppan var rester från igår. En tomatsoppa med fänkål signerad Linas matkasse. En grym sådan.
Surfade in på Charlotte Perellis blogg och hon har både skrivit om och lagt ut bilder från gårdagskvällens stora kalas! Kul!
Redan när vi kom ner till Göteborg igår märkte vi att något var på gång. Inte bara märkte förresten, vi såg att något var på gång. Överallt fanns vi. Och det är klart, när mer än 350 anställda (700 med respektive) ska på samma kalas så ser man oss plötsligt överallt. Framförallt eftersom många, precis som vi, hade passat på att boka hotell och därför också åkte in till stan lite tidigare. Maken och jag och våra vänner satt på Ruby (?) med lite öl och vin och fascinerades av alla vi kände som gick förbi eller för den delen också satt där.
Tillbaka på hotellet igen passade vi på att bubbla lite i jacuzzin, och själklart fanns andra av oss där också. Självklart drack vi lite bubbel också. När maken och jag kom ner till receptionen när vi skulle gå iväg till själva kalaset – då var vi plötsligt väldigt många igen och fler skulle vi bli och det var så roligt att se hur uppklädda och fina alla var.
Vilket kalas det blev på Konserthuset. Efter mingel och tjöt med massor av roliga människor fick vi inta våra platser och showen del 1 började. Vilket röj och vilket ös och vilken final – allt med framfört av våra egna kollegor! Helt sjukt bra! Säger bara ArvingarnaZ 🙂 Efter mat och mera mingel blev det show del 2. Fortsatt röj och ös och nu med hjälp av Niklas Andersson (anar att mellandottern kommer bli avundsjuk när hon får reda på det) och som grädde på moset Charlotte Perelli. (jag var bara tvungen att gå in och titta på hennes blogg om hon hade skrivit något inför kalaset och det hade hon 🙂 Blir kul att se om hon skriver något mer…) När sen Partypatrullen ökade tempot ytterligare kokade det på dansgolvet – och jag var med och kokade.
Jag var med på 20-årsjubiléet. Jag var med på 25-års jubiléet och nu var jag med på 30-års jubiléet. För varje jubileum har nivån ökat och jag har svårt att se hur man ska kunna toppa det här om fem år. Gårdagens kalas var ett av de roligast jag varit på och det tänker jag leva på ett tag nu.
Så här glada (och förväntansfulla) var maken och jag innan kalaset och vi var minst lika glada (och nöjda) efteråt.
Ibland blir det inte som man har tänkt sig.
Sedan länge hade jag sett fram emot en långhelg. Halvdag på onsdagen och kasta loss för att inte vara hemma igen förrän på söndag kväll. Så blev det inte.
Både vädret och jobbet satte käppar i hjulet. Käppar som innebär att det igår var mer trädgårdsväder än seglingsväder och att jag jobbade idag när det faktiskt blev seglingsväder.
Ingen mening med att gräma sig över det. Istället njöt jag av att det var 18 grader varmt när jag kom hem och att jag kunde springa 3 km’s-varvet i linne istället för långärmad tröja. Hann även med att sitta på altanen med ett glas rosé och en god bok innan det blev så kallt om tårna att jag drog mig inomhus. Imorgon har de lovat regn hela dagen. Jag funderar på om lite dagspa på Stenungsbaden kunde få molnen att skingras… Hm – får fundera vidare på det 🙂
en lisa i livet 