Idag är det kalas. I himlen. Kalas för min mormor som skulle ha fyllt 95 år just idag.
Säkert serveras det gräddtårta, och sekt, och jordgubbsvodka. Det gillade hon. Och säkert sitter min morfar bredvid henne och håller hennes hand. Precis som det brukade vara. Precis som det ska vara. Grattis på din födelsedag mormor!
Jag saknar dig!
Jag har sagt det förut: jag måste ha allra vackraste utsikten från min arbetsplats.
Idag var det ett skådespel som nästan verkade målat med vattenfärger. Något alldeles extra.
Tyvärr hade jag ”bara” min iPhone idag men jag kunde inte låta bli att fota ändå… Jag var ju bara tvungen att föreviga det vackra.
Ett av de teman som jag var övertygad om att jag skulle byta bort mot ett eget tema var just ”dagsmeja”. Ända till idag. På lunchen.
Det var vår i luften och snön som smälte riktigt porlade på gatan. Är inte det ”dagsmeja” så säg.
Visst har det blivit lättare att lägga upp gardiner sedan fållbanden slog igenom. Det där med att slippa plocka fram symaskinen och så. Ändå har jag svurit och förbannat de nya gardinerna jag köpte i fredags. Det skulle ju bara vara att ”stryka” upp dem…
Tänk vad mycket lättare det hade varit om alla fyra längderna hade varit lika långa och kanske även jämnt långa…
Men, skam den som ger sig. Nu hänger de där. Alla nästan lika långa.
Ja, vad säger man?
Det här är en skylt som satt vid muren som löper runt Koncentrationslägret Sachsenhausen. Ett definitivt ”Obs!” i mina ögon. (Det kommer att skjutas skarpt utan föregående varning)
en lisa i livet 