Fyra dagar har hon varit där. Fyra morgnar har jag lämnat och fyra eftermiddagar har jag hämtat. Idag var det femte dagen som Sintra skulle till sitt hundagis.
Att hon har det bra tvivlar jag inte en sekund på och hon är helt slut när hon kommer därifrån. Oftast somnar hon mitt ibland oss och det tar typ två sekunder från det att hon har lagt sig tillrätta.
Ändå var det väldigt roligt (och skönt) att se hur hon ville dit i morse. Redan när yngsta dottern sade ordet ”dagis” reagerade hon. Hon rusade ut i hallen och började snurra vid ytterdörren. Några små korta gnäll kom också och väl framme vid dagiset hade hon bråttom in. Så bråttom att hon nästan blev lite frustrerad på mig när jag inte fick av henne halsbandet fort nog.
Måste säga att det känns bra. Lika bra som när döttrarna trivdes på sina dagis, förlåt, förskolor, när de var små. Man vill ju att de små ska ha det bra och trivas och trivas och har det bra verkar stämma även med Sintra.
Kategori: en lisa i livet
Förkylningen kan dra dit pepparn växer
Efter att ha dragits med en hemsk förkylning i nästan fyra veckor (med tillhörande tokhosta) var träningsabstinensen hög. Kanske till och med extremt hög. Lågintensiv träning borde ju vara det bästa att börja med så glad i hågen tog jag mig till Sportlife. Jag hade bestämt mig för att ta det lugnt och försiktigt men var inte riktigt beredd på att pulsen skulle svaja som den gjorde. Det var en sjukt frustrerad jag som pratade med tränaren efter passet. En tränare som inte alls tyckte att det var konstigt och som tyckte att jag gjort rätt som tog det lugnt och inte heller lastade på så mycket vikter.
Huvudet säger att jag är frisk men kroppen verkar inte hålla med.
Det är bara att inse att det får ta den tid det tar, även om det är irriterande.
Färgglada Simone
Stormen Simone har verkligen fått alla på tårna. Alla kollade väderläget minst en gång i kvarten och den mest diskuterade frågan under dagen var nog när man skulle ta sig hem…
Väderknarkare som jag är har jag ju inte kunnat låta bli att kolla jag också. Även om det inte riktigt har känts som att jag skulle bli så värst berörd av den. Stormen alltså. Redan ganska tidigt kunde man ana att den skulle gå en bit söder om oss och nu verkar det mer eller mindre som att alla är överens om det. Jag har istället fascinerats över alla färger på vindkartan från DMI. Så många färger har jag nog aldrig sett på samma karta på samma gång och om jag är helt ärlig så tycker jag att det är rätt skönt att jag ser prognosen från land så att säga. Alltså inte sittande i båten liggande i en gästhamn. Nu vet jag att båten ligger väl skyddad på land och att det vill MYCKET mer än det vi kommer att få över oss för att det ska vara någon större fara för henne. Annat var det när stormen Per slog till. Då minnas jag att jag och en vän hade en kamp på liv och död med en stor och tung grön presenning. Vi vann men det var med nöd och näppe. Åtminstone som jag minns det. 🙂
Kl 20 (vänster bild) ikväll ser det väldigt lila (mycket blåsigt) ut längre ner i landet. Hos mig kommer det att vara lugnt (hoppas jag). Hur mycket jag än kollar på prognosen, som i och för sig kan ha fel, ser det inte ut att bli så väldigt illa hos oss. Runt 22-tiden (höger bild) ska det pipa i som mest men det är som sagt bara en prognos. Hur det blir i verkligheten får vi se…
Lite önskar jag nog att jag hade kunnat gå ut med kameran och fånga lite av skådespelet. Lite som när adventsstormen Berit slog till för ett par år sedan och vi var uppe i norra Bohuslän och kunde ta oss till Tjurpannan alldeles nära Väckers Fyr. Det var riktigt häftigt.
Väder och vind är häftigt – om man har förutsättning att kunna ta del av det på ett säkert sätt.
Nybakat till frukost
Ibland förvånar jag mig själv och på senaste tiden oftare än tidigare. Det måste bero på åldern….
I morse blev det nybakade frallor till frukost. Med valnötter och aprikoser i. Degen kalljäser i kylen över natten och bakar ut dem på morgonen.
Superenkelt var det.
Rör ut 15 g jäst i 4 dl kallt vatten. Blanda i 9 dl rågsikt, 1 msk honung, 1 1/2 tsk salt, 1 dl hackade valnötter och 10 klippta torkade aprikoser. Täck bunken med plast och ställ in i kylen över natten. På morgonen hälls degen ut på mjölat bakbordet, dras ut till en 10 x 40 cm stor rektangel, viks på mitten på längden, penslas med vatten och får mjöl strött på. Därefter ska degen vila under tiden ugnen (med plåt i) blir varm. 275 grader gäller. När ugnen är varm delas deglängden i tio delar och läggs över på plåten. Skjuts in i ugnen och 15 minuter senare är de klara.
Mums!
Jag? Hårmodell?
När jag först fick frågan trodde jag att det var ett misstag. Hårmodeller är ju unga och snygga 🙂 sen förstod jag. De behövde någon som var ”svårfärgad” och där passar jag definitivt in. Jag vet inte hur många gånger som den nya snygga färgen bara runnit av i första tvätten. Dessutom är det inte alltid att färgen täcker så visst var jag (egentligen mitt hår) ett lämpligt modellobjekt.
Tre olika färger plus en på längderna och siffror som skrevs ner på spegeln och plötsligt hade fyra timmar gått. Nej, helt täckte inte färgen och först efter nästa hårtvätt vet vi om den har fastnat på riktigt. Extremt väl omhändertagen blev jag dock. Rakt igenom. Och färgen, som den ser ut nu, är supersnygg!
(Det togs före- och efterbilder men dem har jag inte sett än)
en lisa i livet 