Oj vad tiden går fort

Visst, jag har haft lite extra mycket att göra på jobbet ett tag så där ligger nog den största anledningen till att det varit väldigt tyst här inne. Att det varit tyst innebär ändå inte att det inte har hänt något. Tvärtom. Massor har hänt i vanlig ordning. 

Döttrar har hälsats på, hundar har busat, vi har firat en 40-åring, vänner har fått barn, båten har mastats av och står nu på land och massa annat så klart. 

Nu hoppas jag att tiden ska gå aningen långsammare ett tag. 

Ikväll slappar jag i tv-rummet efter att Philip och jag sprungit en sväng. I regn och mörker. Tänk att jag börjat uppskatta löpningen som jag gör. Till och med längtar efter den och ger mig ut oavsett väder. 

Vart tar tiden vägen 

För två helger sedan hade jag shorts på mig och vi var ute med båten. Den här veckan har jag skrapat rutorna på bilen flera gånger och tänkt att jag borde leta reda på mina handskar. 

Jo, jag har paddlar kajak med jobbet också. 


Och gått en lång skogspromenad med leriga och glada vovvar. 


Och så har vi äntligen tagit tag i allrummet. Det rum som döttrarna hade som eget tv- och vardagsrum tills de flyttade hemifrån. Och det är ju ett tag sedan nu..

Numera är det ett tv-rum för två med varsin go fåtölj och världens coolaste lampa. 


Bring on hösten! Jag är redo. 

En septemberhelg i shorts

Jag jobbade sent i fredags och kom till båten först vid åtta halv nio. Då hade maken hunnit montera vårt nya sittbrunnstält och ordnat mysigt och fint. 


Lördag morgon anslöt sedan även äldsta dottern vi lade loss och styrde norrut. Att hösten är här märks. Färgerna i naturen har skiftat. 



Vi gick till Mollösund dit även kompisbåten Alinde också anslöt en stund senare. Det var rätt tomt i hamnen när vi kom dit men fyllde faktiskt på lite under eftermiddagen. Uppenbarligen är det inte bara vi som försöket klämma ut det sista av båtsäsongen. 


Det blev en lugn eftermiddag följt av chill och grill med vännerna innan vi somnade gott. 

Idag vaknade vi till en fin dag och även om jag tyckte att vi var lite tidiga fanns det de som varit uppe före oss. Skutan Atene lämnade kajen ungefär samtidigt som vi vaknade. 


Det är fint i Mollösund och det finns massor att titta på (läs fotografera). 

Vi hade ingen brådska hem utan hann med lunch i solen i sittbrunnen innan vi styrde hemåt. Ja, shortsen var på hela helgen och jag hade en liten fundering på att bada. Men nä…


Imorgon börjar hummerfisket och det förbereddes på alla håll. Nu blir det till att  köra i sicksack om vi kommer ut nästa helg. Och det hoppas jag. 


Den här helgen gav mersmak. 

Inte bara löprundor

Efter jobbet idag tog Philip och jag en promenad. Nästan åtta km blev det och trots att det var över 20 grader när vi gick hemifrån hann det bli kallt innan vi kom hem igen. Det är nog så att hösten faktiskt är här nu. 

Philip gick med nosen i marken nästan hela vägen. Kattjakt verkade vara grejen idag. Pokémonjakt stod nog på agendan för andra jag mötte men jag missade det helt och hållet. I stället njöt jag av de vackra vyerna. 



Och som vanligt tänkte jag att jag borde göra det oftare. Man kan ju hoppas att höstrusket dröjer. 

En härlig helg med systeryster

Vilken helg vi fick och tack vare att vi åkte hem först 20.20 på söndagen blev det två kvällar och två hela dagar.

Lördagen tillbringade vi i Altrincham. Vi strosade, tittade i affärer, ”fikade” på uteserveringar och åt en fantastisk lunch på Sugos innan vi åkte hemåt för att göra oss i ordning inför kvällen. Ja, lite shopping hann vi också med såklart. Och vädret… Ja, vad säger man om vädret? Det var sommar och känslan av semester var påtaglig. Faktiskt både på lördagen och söndagen.

Lördagkvällen började vi på Little B, den lokala puben, innan vi tog en Uber (!) in till Manchester och Restaurangen Ibérica. Jösses vad vi åt och vad gott det var. Nästan allt i alla fall. Den ryska salladen kändes malplacerad bland all tapas och det svarta riset skickade vi till och med ut. Men allt annat… Magen stod i fyra hörn när vi lämnade restaurangen.

Det var bara att hänga på syster och jag vet inte vad jag tänkte när vi gick in i en anonym kontorsbyggnad och tog hissen upp till översta våningen. Inte var det en skybar i alla fall. Kul att komma till ett sånt ställe. Inga vinglande engelsmän där inte och inte en öl  i synhåll. Sen kostade drinkarna också därefter men det var helt klart värt upplevelsen och blev också en bra avslutning på kvällen.

img_3402

Med en hel söndag framför oss och ett helt underbart väder var det inte svårt att tänka picknick och så fick det bli. Vi promenerade längs kanalen åt ena hållet till Walton Park och innan vi gav oss hemåt igen gick vi åt andra hållet till en restaurang som låg precis vid vattnet.

Hemma hos oss i Sverige var vi först vid halvtvå på natten och då med känslan att vi varit hemifrån väldigt länge. Återigen tänker jag att syster yster bor alldeles för långt bort men att vi alltid har väldigt roligt tillsammans när vi ses.

Ikväll lär jag somna tidigt.