2014 i sammanfattning (del 1 av 4)

Flera bloggare som jag följer har skrivit en årskrönika. Det fick mig att börja titta tillbaka på året som gått för att se vad som hände. Det har varit ett relativt lugnt år men guldkornen finns där och mycket båt och hund. Just båten handlade det dock inte så mycket om under årets första tre månader.

Januari: Vi bemannade Welshmontern på My Dog och hoppas att vi lyckas sälja in rasen som vi själva kommit att älska. Det var faktiskt just på My Dog (2011) som vi bestämde oss för att vår hund skulle vara en Welsh Springer Spaniel. För att hjälpa yngsta dottern med hennes gymnasiearbete bilade vi till Berlin över en helg och besökte två koncentrationsläger, Sachsenhausen och Ravensbrück. En hemskt värdefull resa på många sätt.

Februari: Båtmässan så klart, även om jag denna gång var lite besviken. Vad hade hänt med alla segelbåtar liksom? Februari var annars en rätt grå månad men med många och långa hundpromenader i skogarna med andra Welshägare och deras hundar. Tänk att jag skulle bli en skogsmulle!? Det hade jag aldrig kunnat tro.

Mars: Båtjobbarmånaden med stort B och starten gick tidigt. Så tidigt att vi sedan kunde sjösätta rekordtidigt. Hade det inte varit för en högtidsdag i familjen hade nog premiärhelgen ute med båten varit sista helgen i mars redan. Jag vet – vi är lite knäppa, men det bjuder vi på.

Ok då. Hund i två av tre månader och båt i två av tre månader. Nästa full pott alltså.

Det är bara att krypa till korset

Som mamma till tre musikalnördar (sagt med massor av kärlek) har det varit som att svära i kyrkan när jag sagt att jag INTE är en av Helen Sjöholms allra största fans. Visst har jag tyckt att hon kan sjunga och så men jag har inte riktigt hållit med om ”storheten”. Om och som jag har pikats för detta utan att ändra mig.

Men plötsligt händer det!

I ett fullsatt Cirkus hör jag det. I föreställningen Livet är schlager hör jag det som jag inte hört förut. Det som inte fångat mig tidigare gör mig nu nästan lite kär. Ja, i hennes röst alltså. 🙂

Härmed tillkännager jag alltså att jag tycker att Helen Sjöholm har en fantastisk röst och att jag tyckt fel förut.

Får du möjlighet att se föreställningen så gör det! Den var riktigt bra även om jag nu också har insett att Jöback alltid kommer att ha snyggare kvinnokropp än jag… Så förbenat orättvist. Räcker det liksom inte att han sjunger som en gud?

/home/wpcom/public_html/wp-content/blogs.dir/ed2/8798633/files/2015/01/img_0959.jpg

Det börjar lacka mot jul

Det blev tjuvstart av luciafirande redan igår. Både på jobbet och i kyrkan här intill och som vanligt tänker jag att det vore väldigt roligt att sjunga i kör igen. I alla fall alla fina luciasånger. Jag brukar slås av den tanke en gång om året och det är konstigt nog (eller inte) alltid just vid lucia…

IMG_3070.JPG
Idag blev det inget luciatåg men väl både luciafika och pepparkaksbak med småprinsar. Dagen hade inte kunnat bli bättre. Jo, kanske om det hade snöat lite.

IMG_9864.JPG

IMG_9883.JPG

IMG_9885.JPG

IMG_9854.JPG
Just det, vi passade på att skattskriva oss i Bethlehem också innan vi tände alla ljus vi hade för lite lördagsmys. Just nu är ljusförbrukningen enorm hos oss och så får det nog förbli ett tag till.

IMG_9894.JPG
Vi har verkligen både jul och ljus i vårt hus och jag gillar’t.

En kanondag på alla sätt

Äldsta dottern fyller år idag och eftersom hon bor långt härifrån tänkte vi nog att vi skulle få fira henne när hon kommer hem i jul. Nu blev det inte så utan istället helt fantastiskt.

Hon jobbar som församlingsassistent (pausar prästpluggandet lite) utanför Uppsala och har bl s en tjejgrupp där som kallas för Sisters. Hon och tjejgruppen var i Göteborg över helgen och idag passade de på att medverka i Högmässan här i hemförsamlingen. De sjöng och jag grät en skvätt. Konstigt nog verkar jag ha blivit aningen gråtmild på äldre dagar. Jättefint var också när dottern och jag, hand i hand, gick fram för att ta emot nattvarden. Det betydde mer för mig än jag trodde.

Efter mässan bjöd jag alla på lunch och huset fylldes med tjejerna och deras ledare. Extra roligt var det just eftersom vi i och med det fick möjlighet att fira dotterns födelsedag med både sång, presenter och glass. Tänk vad viktig familjen är.

När alla hade åkt igen hanns det med att baka saffransbullar med mandelmassa och julmysa så dagen blev jättelång.

IMG_0711.JPG
Och jag säger som kyrkoherden sade

Låt oss göra detta till en tradition.