Det gick visst inte som vi hoppades

Igår – på väg till skolan – fick yngsta dottern en hjärtrusning (AVNRT? WPW?). Det var ju det som inte skulle hända igen. Inte efter operationen i förra veckan. Visserligen var vi lite förberedda på det (eller?) eftersom den inte gick riktigt enligt planerna men det känns ändå inte roligt.

Nu kommer hon att behöva öka på medicineringen igen och sen får vi se hur/vart det här tar vägen den här gången. Tycker att livet är lite orättvist just nu…

Men – det är bara att bita ihop. Detta är ingenting jämfört med andra som har det betydligt tuffare. Dels går det ju att medicinera och dels kan de gå in och göra ett nytt försök. Följ den spännande fortsättningen – igen…

Nya rön om träningsvärk

Läser i FriskisPressen att det nu finns en ny teori om vad träningsvärk är. Tidigare trodde man att träningvärk uppstod av att man tränade och på så sätt fick små bristningar i muskeln. Istället tror man nu att det är en förstärkning av muskeln som gör att det gör ont.

Jösses vad stark jag håller på att bli (att döma av träningsvärken jag har haft den senaste veckan…) 🙂

Läs mer här: http://www.friskispressen.se/fp5-03/html/vark.html

Hur länge är det normalt att träningsvärk sitter i?

I onsdagsmorse var det Bluewaterträning med tjejerna. Som avslutning var det ruscher uppför backen. Fem stycken. Är helt säker på att det är de som har gett mig en grym träningsvärk på baksidan låren.

Den kom smygande i torsdags, blev värre i fredags och, hoppas jag, kulminerade igår. Men även idag känns den – ordentligt.

Hur länge är det normalt att träningsvärk sitter i? Hinner den försvinna innan onsdag när det är dags igen? Det lär jag märka 🙂

24 timmar senare

Det har nu gått ett dygn sedan yngsta dotterns ingrepp. Natten har varit relativt lugn. En EKG-elektrod hoppade loss och fick sättas fast igen och hjärtat har fortsatt att spöka lite. Den här ojämnheten i hjärtslagen hoppas vi beror på ingreppet men det lär vi få besked om från läkaren vid ronden om en stund.

Tyvärr ska hon fortsätta med sina dagliga mediciner så de har hon tagit nu på morgonen. Just medicinerna hade vi hoppats att hon skulle slippa. Visserligen är det sagt att hon ska ta dem till efter sommaren och sen eventuellt testa att trappa ner. Det hoppas vi på.

Först efter lunch är det utskrivning så även förmiddagen lär bli lååång, men sen ska vi kunna åka hem. Även det får vi definitivt besked om från läkaren om en stund.

Det är skönt att vi fått ett enkelrum så vi håller oss på rummet. Det är inte så att dottern har något utbyte av övriga på avdelningen. Skulle tro att hon drar ner medelåldern ordentligt. Utan henne ligger den nog på över 60…

Tiden går långsamt

Det har varit en lugn eftermiddag som nu har övergått i kväll. Yngsta dottern bevakas med trådlöst EKG och går runt med en liten väska när hon lämnar sängen och när hon lämnar sängen kommer alltid någon rusande för att kolla till henne. Kurvan går nämligen upp mycket då. Det ska tydligen vara normalt, precis som det förhöjda blodtrycket, och beror så klart på att de varit inne och ”stört” hjärtat.

Annars händer inte mycket här. Vi kollar på tv, läser, äter godis och vilar. Det har ju ändå varit en rätt tuff dag och ingen av oss sov så mycket natten till idag.

Fortsätter utvecklingen åt rätt håll, och inget tyder på något annat, så blir hon utskriven imorgon och på måndag ska hon kunna gå till skolan igen.