Man ser det man vill se

Ibland blir man påmind om att allt inte är vad man själv ser det som.

Jag har tagit mig i kragen och nu anlitat en PT. Det bara måste bli ordning på det här med min egen träning. Vid vår första konsultation frågade hon givetvis vad jag ville få ut av träningen. Bli starkare, få till en rutin och gå ner i vikt var några av de sakerna jag nämnde. Hon tittade på mig och log lite snett och sedan var det dags för vägning och mätning.

Det var då jag fick mig en tankeställare. Det visade sig att min PT och jag har väldigt lika mått, väldigt lika. Ett mått skiljer sig dock åt och det är att min fettprocent är LÄGRE  än hennes. Lägre som i att jag har mindre fett i förhållande till min vikt än vad hon som är PT och smal och vältränad har.

Ibland behöver man visst skakas om lite så vi kom fram till att viktnedgång kanske inte ärdet jag eftersträvade utan istället att omforma kroppen lite. Minska några centimeter här och där

Nu är jag pepp och förbannar det faktum att jag plötsligt har drabbats av tennisarmbåge. Bara sådär… Det blir alltså inget PT-pass ikväll – men ett MRL-pass tänker jag borde funka.

Hur lång tid tar det att bli bra från tennisarmbåge? Någon som vet?

Slutet på en helg

Nu ligger vi i soffan, Philip och jag. Det är Beck på tv’n och vi slötittar sådär lagom. Trötta är vi men på ett bra sätt. 

  
Söndagar för mig, innebär ett tufft träningspass på en timma. Skönt är det och äntligen verkar jag ha kommit in i det där med regelbunden träning. 

Maken seglade lite radiostyrd segelbåt under tiden men efter det tog vi oss till havet med hundarna. Det var alldeles lagom väder och badbart enligt vovvarna. 

De där promenaderna och att se dem ha roligt ger mig massor med energi. Det märks så tydligt att det där med att få springa lösa uppskattas av dem. Vi har ju varit lite restriktiva med att ha Philip lös. Han är ju ändå rätt ny för oss, men det verkar inte vara några problem alls. Han håller bättre koll på oss än vi på honom känns det som. 

   
    
    
 
Imorgon är det ny vecka och jag har bestämt att det blir en riktigt bra vecka. Fler som håller med? 

Sommarfeeling

Kompisarna bjöd in till middag – med Sommarfeeling. Vi gick all in med shorts och ärmlös blus. De mötte upp med – nja, höstkläder… De läste sms:et de skickade igår och…bytte om 🙂

  
Det blev GT. Det blev fisksoppa och det blev B52. Kommer ni ihåg den? 

  
Slutligen blev det bildvisning från flera av våra sommarseglingar. 

Jösses vad jag längtar efter sommar just nu. 

Minnen från inte så länge sedan

Vår familj kan nog räknas som en musikalisk sådan. Framförallt sjungs det men även olika instrument är inblandade. Gitarr, klarinett, saxofon, tvärflöjt och fiol. Men som sagt, mest sjungs det. Gärna sjungs det. Allt sjungs men då gärna i stämmor. Björn och Benny är stora idoler och Kristina från Duvemåla och Chess har spelats på längden och tvären under döttrarnas uppväxt.

Ett väldigt starkt minne jag har är med yngsta dottern, som då 4 år gammal, som satt bredvid högtalarna och bara njöt av den vackra musiken.

Ett annat är mellandottern som solo och med inlevelse sjunger ur Chess på en konsert. 

Inte att förglömma äldsta dottern som kan varenda stämma. 

Tillsammans skapar de ljuv musik och ikväll sitter jag här och längtar efter dem. Jag har nämligen gått vilse i Spotify och landat på just Kristina från Duvemåla och Chess. 

Till jul har jag dem här allihop tillsammans. 

Som jag längtar.