Etikett: halluxvalgus

Tre borde väl räcka

Publicerat den av en lisa i livet3 kommentarer

Nej, sko efter sko av sommarskorna som jag provade var för trånga på den opererade foten. Foten ska enligt läkarna vara svullen ett tag nu och ett tag innebär ett par tre månader tyvärr. 

Men så plötsligt var det en som funkade och jag blev löjligt lycklig. En gammal Teva-sandal. 

  
Det syns ganska tydligt hur mycket mer svullen högerfoten är på knäppet över framfoten…

Men. Nu har jag tre par skor att alternera med i sommar. Två än så länge. Ett par bruna:

  

 Teva-sandalerna och så de silvriga som jag hoppas kommer i början på nästa vecka. 

  Sett till skorna verkar jag tro på en varm sommar utan regn. 

…jo, jag ska unna mig en pedikyr vilken dag som helst nu… 

Varför är det inte lättare att välja?

Publicerat den av en lisa i livet4 kommentarer

Nu behöver jag lite hjälp igen. Det är det här med skor att ha nu efter operationen. Dessa funderade jag ju på från början men efter att ”nästanprovat” blev det dessa. De lämnade jag dock tillbaka efter att ha känt att jag nog inte skulle trivas i dem. Istället köpte jag de här som jag är supernöjd med. Nu väntar jag bara på att värmen ska komma och att jag kan sluta med fulskon så jag kan börja använda dem. Tyvärr verkar jag få vänta rätt länge till…

Men så igår hittade jag ett par riktiga och vettiga sandaler. Sandaler som det till och med, med lite god vilja, går att säga är snygga. Alla remmar är reglerbara så de borde verkligen funka. Frågan är bara om jag skulle våga mig på något annat än svart. Silver lockar lite och även de flerfärgade. Bruna? Jo, de är fina men jag har ju redan ett par bruna som funkar…

Desktop7

Begränsad och frustrerad

Publicerat den av en lisa i livetLämna en kommentar

Den 7 april opererade jag foten och efter det har min rörlighet varit något begränsad. Faktiskt till och med extremt begränsad.

Första tiden var jag glad om jag kunde ta mig mellan sängen, soffan och badrummet och jag uppehöll mig mest i soffan. För att vara riktigt ärlig minns jag inte så där jättemycket från den första veckan men det skyller jag på de starka värktabletterna som jag knaprade. Ändå var det svårt för mig att inte bädda sängen (med påföljd att jag slog i foten) eller att dammsuga (varför jag nu kände att jag var tvungen att göra det?).

Jag är i vanliga fall en person som gillar att röra på sig. I alla lägen. Att nu inte kunna göra det är extremt frustrerande. Jag vill så gärna men när jag försöker så går det inte eller så tar det extremt lång tid. Bara att ta sig från punkt A till punkt B tar en evighet. Och sedan är det det här med att inte kunna köra bil. Vart jag än ska så måste någon annan köra. Det gör mig begränsad och det kräver planering. Att hitta på något spontant är liksom bara att glömma. Ett tag till i alla fall. Har jag tur kan jag köra om ett par veckor igen. Till dess fortsätter jag att åka taxi till och från jobbet. Det är jag tacksam att jag fick beviljat från Försäkringskassan. Alternativet hade varit sjukskrivning i ytterligare fyra veckor…

Antiklimax

Publicerat den av en lisa i livet1 kommentar

Jag var aningen mer orolig inför dagens borttagning av stiftet i tån än fullständigt panikslagen och det var jag extremt noga med att tala om både för läkaren och sköterskan. Självklart var mitt kontrollbehov också en bidragande orsak till oron… 

Läkaren försökte skoja bort det (inte uppskattat av mig alls) och öppnade den sterila förpackningen med tången som skulle användas. Jag sade något i stil med nej, nej, vänta, nej och han svarade att det redan var klart. Stiftet var ute och jag hade inte känt något – alls. 

Varför, undrar jag, kunde han inte ha sagt något i stil med det oftast inte känns alls eftersom stiftet inte längre sitter fast…? Varför gjorde han inte det liksom? Då hade jag nog till och med sovit natten till idag. 

Nu ska jag fortsätta använda den fina skon i ett par veckor till men jag får börja använda foten lite försiktigt korta stunder. 

Och stiftet var typ jättelångt! Jag kan verkligen förstå varför jag till och med kunde känna av det på undersidan foten. Delen som stack upp ur foten kan man se längst till vänster på stiftet. 6-7 cm var alltså inne i foten. Tur att jag inte visste det från början. 

  

Lite bitter

Publicerat den av en lisa i livet4 kommentarer

Bitter – detta fantastiska och i mitt tycke fel- och överanvända ord… Alla är ju bittra idag. Och kränkta. Vi får inte glömma kränkta.

Ändå är det just bitter som jag tycker beskriver hur jag känner idag. Solen skiner och i normala fall hade jag vaknat i båten idag. Suttit i solen och sippat på en kopp kaffe och funderat över dagens möjligheter. Så ser inte verkligheten ut. Möjligheterna jag har för idag sträcker sig till val av sittplats med foten i högläge. Soffan eller altanen. Ok, det hade kunnat vara värre. Det hade faktiskt kunnat regna och då hade det vara varit soffan kvar som alternativ.

På Facebook ser jag bilder som vänner lagt upp. Frukost i sittbrunnen, blå himmel, strålande sol och det där blåa blåa vattnet.

Jo, jag är bitter på riktigt. Besviken alltså. Men jag säger bitter, det är ju modernt.