Tycker nog att det tänks lite fel 

Det stormar kring parkeringen kring StenungsTorg. Idag har jag skickat följande till deras Facebooksida och ser nu med spänd förväntan fram emot svar. 

Jag tycker att de tänker fel….

Hej Stenungstorg!

Jag undrar över parkeringsreglerna för torget. Fri parkering i tre timmar vilket jag förstår betyder att jag får parkera bilen max tre timmar vid ett tillfälle/dag. Ett besök på fem minuter eller tre timmar spelar ingen roll – ett tillfälle gäller. Är det så? Att jag ställer frågan beror på att det får konsekvenser som drabbar butiker och restauranger på torget.

I vårt hushåll har vi två bilar som används av upp till fem personer. Fem personer som, med ovan regler, skulle behöva ha ett planering- och rapporteringssystem kring besök på torget. Har bilen stått där en gång kan den ju inte användas igen samma dag för nya besök på torget. Skulle man komma på, när man är ute och kör, att man vill stanna till på torget måste man först ringa runt till alla andra som haft tillgång till bilen för att se så att det är ok. Dessutom är det så att jag arbetar på orten och kör till Stenungstorg för att äta lunch. Ibland kör jag och andra gånger en kollega. Om jag kör har jag bränt den bilen och kan inte tex handla på vägen hem. 

Lösningen för mig, och säkert andra, blir att inte åka till torget. Det blir allt för krångligt och varför riskera p-böter. Jag vet att jag kan lösa p-biljett om jag redan har utnyttjat min fria timmar men varför ska jag behöva ringa runt till övriga i familjen för att få veta om jag ska betala och sedan behöva parkera längre från matbutiken och betala p-avgift när jag istället kan åka någon annanstans och parkera nära och gratis? Lunchställen jag kommer att välja kommer inte ligga på torget vilket lär gynna mig ekonomiskt eftersom jag inte kommer att spontanshoppa i någon butik på lunchen. Den shoppingen kan jag istället planera till exempelvis Torp där parkeringen är gratis. 

Jag tror att ni behöver tänka om lite. Stenungstorg är inte ett shoppingcenter – det är Stenungsundsbornas centrum. Om vi inte känner oss välkomna dit mer än vid en påbörjad tretimmars parkeringsperiod/dag kommer åtminstone jag att åka någon annanstans.

Rätta mig gärna om jag har fel och har jag missuppfattat ber jag om ursäkt men hur resonerar ni kring detta och vad är det som faktiskt gäller?

Kraschlandning i verkligheten 

En söndag kan man hinna med mycket. Framförallt när man får en extra timma. 

Maken hade tänkt låta mig få sovmorgon men strax före åtta tyckte Philip att det var dags för mig att vakna. Om det var mig eller sängen han ville åt. 

  
Men fördelen var tiden jag fick. Tiden som gjorde att dagen räckte till att dammtorka, dammsuga, torka golv, klippa gräset, ställa undan altanmöbler, båtjobb och till och med träna. 

   
   
Under tiden fick Philip och Gnista en lekstund på stranden. Det är verkligen roligt att se hur Philip har smällt in hos oss.

   
    
 När allt var klart var det lite kvar av söndagen och maken och äldsta dottern bjöd på grillat till söndagsmiddag. 

En bra avslutning på en rätt intensiv söndag. 

En paus i allt det andra

Det är lite mycket just nu och tiden räcker inte riktigt till. Det är opererad make, passning av dotters hund och en stängd järnvägsövergång. Sånt som ställer till det i de vanliga rutinerna.

Så.

Hastigt och lustigt bokade jag en hotellnatt i Göteborg för maken och mig. Äldsta dottern tog hand om hundarna och vi fick en paus i allt det där. 

Bio, middag ute och att vakna klockan nio (!) följt av hotellfrukost och nu känner vi oss som människor igen. Det var välbehövligt kan man säga. 

   
    
 
Vi både bodde och åt på Bellora på Avenyn och dit återvänder vi nog igen. Litet, mysigt, personligt och centralt. Och med gångavstånd till Bergakungen där vi såg The Intern. 

Nu kör vi lördag med hundar, ungar och ett besök hos svärföräldrarna. 

Från väst till öst

Lämnade ett magiskt vackert västkusten och hoppade på tåget till Stockholm. 

  
Det är vackert i Sverige kunde jag konstatera medan tåget susade fram mellan färgglada skogar och spegelblanka sjöar. 

Framme i huvudstaden landad jag på rummet och där blev jag kvar. Men – här hade lätt fått plats både hundar och make. 

  
Imorgon vid lunch åker jag tillbaka. 

Äntligen på spåret

Jag har haft lite svårt att komma igång med träningen. Efter två år då jag inte riktigt prioriterat mig själv försöker jag nu tänka om. Ska jag orka måste jag nog börja hos mig själv. Är jag på spåret kommer jag att kunna finnas där för andra också.

Lite teknikhjälpmedel brukar vara kul att ha med sig när det gäller att komma igång och jag har sedan tidigare kört med Polar Loop där jag kunnat sätta mål på hur  mycket jag ska röra mig, sova, gå osv. Nu har jag tagit till lite större hjälpmedel. Frukt är ju bra när man tränar – eller?

Jag har länge suktat efter en Apple Watch och i veckan slog jag till på en i rosé. Nu är det inte bara träningsappen jag vill åt i den utan lite annat kul också men träningsappen är en klar bonus. Dessutom är det lättare att se tiden på den jämfört med Loopen som hade tidigare.

Så sakteliga lär vi nu känna varandra. Allt ifrån hur jag rör mig till min puls och kalender. Kul är bara förnamnet.

Nu är det inte bara klockan som gör att det är kul att träna. Jag anmälde mig till en PT-small Group som kallas Ruff Stuff och som körs på söndagar. Idag var tredje söndagen och hej och hå vilken utveckling det har gett. Jag gav järnet och kände blodsmak i munnen idag men leendet växte för varje station där jag kände att jag blivit starkare. Så kul var det att jag, när instruktören sade att det var uppehåll nästa vecka för att hon var bortrest, hörde mig själv säga ”jamen då kör vi väl själva… Vem är på?”

PT-small group varvat med lite box, lite body combat, aningen TRX och ett och annat Body Attack pass är det som gör att jag faktiskt känner att jag prioriterar jag just nu. Och kryddat med en fruktklocka blir det faktiskt lite roligare.

Nu gäller det bara att fortsätta och hålla ut. Bita ihop trots att det gör ont och tar emot. Men det ska jag. Jag bara måste.