en lisa i livet

Det där med hur man hamnar här

Publicerat den 23 april, 201423 april, 2014 av en lisa i livetLämna en kommentar

Med den här bloggen kommer ett statistikverktyg och ibland är det lite roligt att djupdyka i det för att få lite mer information om de besökare som hittar hit.

Just nu skulle man, om man läser statistiken, lätt kunna tro att jag har extremt gröna fingrar för sökningarna som leder hit är:

järnsulfat gräsmatta
järnsulfat
poppelhäck
hur många kubik täckbark går åt

Hm… det var ju det där med falsk marknadsföring

Jaja. Du som länkas hit och har sökt på något liknande upptäcker nog rätt snabbt är min blogg är ”helt fel forum”. Sorry.

Nu kan det nog vara så att det emellanåt ändå verkar som om jag är lite insatt och jag känner att de dagarna börjar närma sig. Trädgården gör sig påmind och vill nog har lite kärleksfull omvårdnad även i år. Det ska den också få. Vilken dag som helst nu….

286. Staplat (61 av 365)

Publicerat den 23 april, 201423 april, 2014 av en lisa i livetLämna en kommentar

Flera av stränderna på Lilla Kornö består av stenar. Många stenar. Stenar i olika storlek och form.

Kompisbåtens juniorgastar hade fullt sjå med att bygga små konstverk där de hade ”staplat” stenar på varandra och till slut såg man dessa torn sticka upp överallt. Vissa med små stenar och andra med lite större.

På bilden ser det nästan ut som om de har staplat stora klippblock men det är vinkeln som ställer till det för ögat. Dessa stenar är knappt handflatestora…

Fantastiskt vackra Bohuslän

Publicerat den 23 april, 201423 april, 2014 av en lisa i livet1 kommentar

Påskhelgen 2011 låg sent och vi var ute med båten hela helgen. Någonstans kändes det som att det var en ”once-in-a-lifetime”-happening. Det är ju ändå rätt mycket som måste klaffa och vädret är till stor del avgörande.

Men det blev lika bra i år!

Redan tidigt i veckan började väderprognosen se lovande ut så vi bunkrade båten med hundar, ungdomar, mat och dryck. Lite mössor, vantar och varma jackor packade vi också med, bara för att vara på den säkra sidan och det visade sig vara klokt. När vi lade loss på långfredagen var det grått och kallt och jag funderade lite över hur knäppa på en skala vi egentligen är… Som tur var klarnade det upp mer och mer ju närmare Mollösund vi kom och sedan bara det fortsatte att bli bättre och bättre.

Kameran har gått varm under påskhelgen och jag har nästan fått hålla igen lite på hur många bilder jag tar. Det finns så mycket som jag vill dokumentera och fånga på bild för att minnas. Samtidigt gäller det att vara med och inte glömma bort att njuta av nuet också.
Att gå igenom bilderna i efterhand ger en skön känsla. Att ha förmånen att kunna njuta av den bohuslänska skärgården innan ”rushen” drar igång är en ynnest. Kan inte låta bli att dela med mig av ett urval (ganska många faktiskt :-)) bilder. Vacker är det!

Detta bildspel kräver JavaScript.

Kanske valpdags om åtta veckor

Publicerat den 22 april, 201422 april, 2014 av en lisa i livet1 kommentar

Det har gått lite mer än en vecka sedan Sintra var med sin kennelmatte och blev parad med snyggingen Jalle. Vi vill gärna tro att det har tagit sig och att det i och med det blir en kull som föds någon gång runt vecka 25. Visst är det lite tidigt att veta säkert än men något som har hänt är att Sintra ätit som en häst i veckan som gått. Dubbla dagsransoner toppade med grädde har hon klämt i sig och dessutom två korvar som mellis varje dag… Undra undra….

Vi håller tummar och tår och hoppas att det är som vi tror.

Söta lär de ju bli, de små. Med så söt mamma och så snygg pappa. (Bilderna har kennelmatte Barbro tagit) och det är till henne man vänder sig om man är intresserad av valp.

170. Lutning (60 av 365)

Publicerat den 22 april, 201422 april, 2014 av en lisa i livetLämna en kommentar

Lånehunden Polly på upptäcktsfärd på Vasholmarna utanför Grundsund. Vi kom dit med segelbåt efter att ha lämnat Mollösund efter frukost. Det var ingen vind så att segla gick bort. Istället njöt vi av vädret och av kunna inleda seglingssäsongen 2014 på ett perfekt sätt. Väl framme och förtöjda lyfte vi iland både vår Sintra och lånehunden Polly och det utforskade snabbt den lilla ön. Polly hittade en klippa vars ”lutning” fick mig att hålla andan medan hon säker på sin sak tog sig nerför den. Det är det där med vad hundar och barn gör… och de klarar mycket mer än vi tror.