Glasblåsning i Tobo

Att det skulle vara svårt visste jag nog redan innan men jag såg ändå fram emot att testa glasblåsning. Vi åkte till Glasblåseriet i Tobo där vi kunde välja mellan, glaskula, glas och skål. Vi valde alla att blåsa en skål och fick följa med till verkstaden.

Det var varmt och emellanåt kändes det som att kontaktlinserna smälte men hela upplevelsen var mycket häftig. Allt från att forma, blåsa och värma glaset. Själva värmandet var nog det som jag tycket var allra svårast. Den där glasklumpen i änden på stången verkade ha ett eget liv och ”rann” liksom åt fel håll hela tiden. Jag trodde nog också att den varma glasmassan skulle vara mycket mjukare men den var faktiskt relativt fast. I slutändan blev det ändå en skål och även om den nog är rätt osymetrisk är jag riktigt nöjd med den och räknar med att den ska användas flitigt.

Dock får jag vänta med att använda den för efter att vi var klara skulle skålarna bakas i ugn i ca 460 grader under ett dygn så dottern får hämta dem på tisdag och ta med dem hem till jul. Can’t wait…

öbruk

Vissa fredagar är aningen bättre än andra

Hemlagade pannbiffar, fluffigt potatismos gjort från grunden och egengjord lingonsylt. Allt lagat av äldsta dottern. Det ger definitivt en fredag med regn och fem och en halv timmes bilkörning en guldkant.

20131115-225459.jpg
Något säger mig att även lördagen och sondagen kommer att bli guldkantade.

Men oj så svårt

Det här med att gå en fotokurs är nog något av det bästa jag gjort. Ja, inte i samma härad som barnen, maken och så men bra är det.

Utmanande och stundtals svårt men oerhört lärorikt. Som ”läxan” vi fick igår. Att fotografera droppande vatten med blixt.

Jag har ingen extern blixt så snabbare slutartid än 1/200 får jag inte till. Misstänker att jag skulle behövt 1/400 för att få till det riktigt bra. Jag får helt enkelt fortsätta träna och försöka.

Första bilden är taget med standardobjektivet till min Canon 550D (EFS 18-55) och den andra med ett teleobjektiv (EF 75-300).

20131114-222307.jpg

20131114-222354.jpg
Nu måste jag bara fortsätta försöka så att jag får till bättre skärpa i bilderna. Skam den som ger sig liksom. Det är ju så man lär sig. Och kul är det 🙂

Förkylningen kan dra dit pepparn växer

Photo 2013-11-12 11 28 08Efter att ha dragits med en hemsk förkylning i nästan fyra veckor (med tillhörande tokhosta) var träningsabstinensen hög. Kanske till och med extremt hög. Lågintensiv träning borde ju vara det bästa att börja med så glad i hågen tog jag mig till Sportlife. Jag hade bestämt mig för att ta det lugnt och försiktigt men var inte riktigt beredd på att pulsen skulle svaja som den gjorde. Det var en sjukt frustrerad jag som pratade med tränaren efter passet. En tränare som inte alls tyckte att det var konstigt och som tyckte att jag gjort rätt som tog det lugnt och inte heller lastade på så mycket vikter.

Huvudet säger att jag är frisk men kroppen verkar inte hålla med.

Det är bara att inse att det får ta den tid det tar, även om det är irriterande.