Men ojsan liksom

Vi skulle ses på segelsällskapets, gubbarna för att segla radiostyrda båtar och vi för vovve och barnvagnspromenad. Det slutade med akutbesök till Läkarhuset efter att maken gått in i vindskivor på ett ”lågt tak”. Det var rätt mycket springa involverat innan blodflöde och allt annat var under kontroll. 

Innan segling fick alltså männen ta en sväng till Läkarhuset medan vi promenerade längs havet. De var tillbaka rätt snabbt dock och kunde segla innan vi fikade. 

Jag, jag börjar bli rätt duktig på det där med promenader med två hundar 😉   

   Som bonus fick vi hjälp med att bygga ihop den nya dubbelburen till bilen. Så nu har Gnista och Philip varsin kupé i bilen. 

  
 

En stökig natt 

Makens onda gick inte över så han åkte till läkaren och kom hem vid två-tiden inatt. Tyvärr höll inte den smärtlindring han fått så vid halv fyra åkte han in igen. 

Där och då tyckte hundarna att det var morgon….

Jag lyckades ändå hålla dem någorlunda halvsovande men sexochtjugo var det bara att knata upp och utfodra dem. Då var de så hungriga att de ville ha maten INNAN de gick ut…

Nu är ju det värdsliga problem jämfört med makens smärta men det lär gå många koppar kaffe idag. 

I väntan på bättre väder

Efter middag hos vänner och en god natts sömn hemma gav vi oss ut på vägarna och styrde mot ostkusten. Av olika anledningar blev vi hastigt och lustigt utan sängplatser för natten och googlade då fram ett hotell i närheten med rum. 

Valet föll på Hotell Corallen i Oskarshamn där vi checkade in, låste upp dörren till vårt rum, klev in – bara för att upptäcka att alldeles utanför vårt rum låg vattnet och en småbåtshamn. Väldigt lustigt tyckte vi…

  
Så, vi lämnade båtlivet på västkusten för att landa i det på ostkusten. 🙂

  
Imorgon hoppas jag på en tur till Öland, kroppkakor och massa fotograferande. Och sol så klart. 

Lite meck och pill

På försäsongen fick vi en tamp i bogpropellern och den har låtit lite si och så efter det. Inspektionen efter att det hände visade på att flisor hade gått i åtminstone ett par av de fyra bladen och ljudet från den var inte riktigt normalt. 

Maken beställde därför en ny ”propeller” och tanken var att lyfta båten på lämpligt ställe. Då hade vi inte räknat med attackdykarkompisen på kompisbåten Caprice. Snabbt och lätt (!!!) bytte han den trots 16 grader i vattnet och lite äckligt hamnvatten. 

Med facit i hand var det nog tur eftersom ett helt blad hade ramlat loss. 

Tack vare kompisen är nu ordningen återställd och vi slipper lyfta båten. 

Frikort

Det trodde jag aldrig men nu verkar det hända. Frikort inom vården. Om jag har räknat rätt har jag kommit upp 1080 kr sedan den 24 november och med det inbokade sjukgymnastbesöket som kostar 80 kr är jag hemma. Det trodde jag aldrig skulle hända mig.

Tänk – ett frikort som jag hoppas INTE behöva använda!