en lisa i livet

Det har nu gått två veckor sedan min Hallux Valgusoperation och jag börjar kunna fungera igen. Jag kan minska på det starka smärtstillande och är uttråkad. Den begränsning jag har är ju ”bara” foten. Att köra bil är uteslutet och att ta bussen någonstans likaså. Vart jag än tar den blir det för långt att gå. 

Dagens utmaning är nu att se om Försäkringskassan kan tänka sig att hjälpa mig med transport till/från jobbet så att jag kan börja jobba innan sjukskrivningen gått ut. 

Följ den spännande fortsättningen…

Jag drömde jättekonstigt inatt. Om foten och hur den såg ut efter operationen. Kirurgen hade hittat en mikroskopisk knöl på tån och tagit bort den istället. Knölen på sidan av foten lämnades därför kvar. 

Att jag drömde så berodde på att jag idag skulle ta bort stygnen och alltså få se foten utan allt paket runt om. Jag såg fram emot det med väldigt kluvna känslor. Bara det där med att ett stift skulle sticka rakt upp ut tån liksom…

Foten har verkligen blivit jättefin och stiftet sticker verkligen rakt upp ur tån och nu är stygnen borta. Det sved tyvärr lite för mycket för min smak så när stiftet ska tas om två veckor hoppas/räknar jag med bedövning. 

Nu kan jag inte låta bli att titta på före- och efterbilden. Det har verkligen blivit stor skillnad. 

Bilden finns längre ner i inlägget. 

.

.

.

.

.

.

.

.

.