En fredag, en afterwork, goda vänner, en himmelskt god soppa och lite konstigt tomt i lokalen. Det är nog den bästa sammanfattning jag kan ge av fredagskvällens afterwork. Högt räknat var vi nog bara ca femtio personer i lokalen.
Å andra sidan gav det oss chansen att faktiskt få ”prata” med våra vänner utan att för den delen behöva överrösta sorlet. Så – sammanfattningsvis hade vi en trevlig afterwork. Hoppas bara att det fyllde på med folk senare. Jag menar det är ju lönehelg och så.
När man under helgen fortsatt haltar runt, har ont i vaden och inte kan göra allt det där man vill kan man ju fortsätta titta på Dexter, åka och styrketräna (utan att belasta vaden) med en kompis och sedan göra sig lite fin för kort och intensiv kvalitetstid med mellandottern som tillsammans med pojkvän varit på dagsbesök i Göteborg för en moderataktivitet.
Korta men värdefulla timmar med dem en lördag och med tanke på att budskapet när hon åkte i mellandagarna vara att ”vi ses efter valet” så är jag mer än tacksam för att det gick att få till. Nu verkar det som om vi kan ses snart igen och sedan igen kort efter det. Ser fram emot det och vet att även om det är korta stunder så betyder de mycket för oss alla. Det är ju trots allt valår i år och det är det bara en gång vart fjärde år. Hon har en mycket spännande tid med massor av arbete framför sig men sen har vi tre år på oss att ta igen för förlorad tid.
Tur att sociala medier finns så att man kan låtsasumgås lite när man känner för det.
Är lite kluven till att döttrarna blir vuxna och flyttar hemifrån. Långt hemifrån… Börjar jag bli gammal då?
…och efter maten ska jag klippa dig…
Så sade han – vännen vi var hos i lördags– samtidigt som vi skålade i bubbel.
Vi hade allt pratat om det flera gånger förut men nu verkade det som om det faktiskt skulle ske och lite var det rätt skönt att han hade bestämt. Jag har velat fram och tillbaka ett tag och till och med varit inne på att klippa det riktigt kort. Så där trecentimeterkort som jag hade en period för hundra år sedan. Nu fick han bestämma och en rejäl bit åkte av (typfemtoncentimeter). Och att jag skulle färga bort det grå skulle inte komma på tal. Nej, enligt honom skulle det bli så snyggt så snyggt bara jag höll ut.
Om jag blev nöjd? Absolut!
Tänk – jag blev bortbjuden på middag och kom hem med ny frisyr. Hur bra är inte det?!
Idag är det kalas. I himlen. Kalas för min mormor som skulle ha fyllt 95 år just idag.
Säkert serveras det gräddtårta, och sekt, och jordgubbsvodka. Det gillade hon. Och säkert sitter min morfar bredvid henne och håller hennes hand. Precis som det brukade vara. Precis som det ska vara. Grattis på din födelsedag mormor!
Jag saknar dig!
Sedan i onsdags var det bestämt att vi skulle ses och allt eftersom veckan gick blev vi fler. Till slut var det åtta welshar med tillhörande ägare som skulle promenera en sväng under lördagen. Givetvis med fika på vägen.
De ursprungliga planerna fick ändras. Stället vinkade tänkt oss först var lite för riskabelt. Riskabelt på så sätt att någon riskerade att köra fast i snön. Istället valde vi en promenad längs vattnet med utgångspunkt Getskär.
Två timmar senare kom vi hem och ställde hunden i duschen. Inte för att hon var smutsig utan mer för att smälta all snö som hade fastnat i hennes päls. Kramsnö och plusgrader är inte alltid bra. Men – en härlig promenad fick vi och återigen slås vi av hur lika welshägare är. Vi är nog ett lite speciellt släkte…
